Det har gått tio år sedan omregleringen av apoteksmarknaden, så hur har det gått egentligen – blev det som det var tänkt? Vad blev sämre och vad blev bättre? Och vilken roll ska apoteken ha i framtiden?
Det var några frågor som surrade i diskussionsluften vid ett seminarium som Läkemedelsverket på tisdagen arrangerade under mässan Apoteksforum i Stockholm. Läkemedelsvärldens chefredaktör Ingrid Helander ledde diskussionen där fyra sakkunniga med olika perspektiv på frågorna medverkade.
Fler apotek och mer komplext
Annika Babra, enhetschef vid Läkemedelsverket och ansvarig för bland annat tillsyn av landets apotek och de 5 500 andra försäljningsställen som säljer receptfria läkemedel, konstaterade att ett av målen med omregleringen i vart fall har uppnåtts. Apoteken har blivit fler. På det statliga monopolets tid fanns drygt 900 apotek.
– I dag finns omkring 1 500 apotek och 200 distansapotek så målet att öka tillgängligheten till läkemedel har ju ökat när det gäller antalet apotek, sade Annika Babra.
Hon påpekade samtidigt att förändringarna steg för steg har skapat en ökad komplexitet i systemet.
– Avregleringen blev även en påreglering på det sättet att det har skapats en mängd nya lagar, föreskrifter och utredningar att förhålla sig till. Jag tror inte att vi i förväg riktigt kunde föreställa oss hur komplext systemet skulle bli.
Mer fokus på rådgivning efterlystes
Lagstiftarnas avsikt med omregleringen var bland annat att apoteken skulle vidareutveckla sitt arbete med rådgivning om läkemedel, såväl på recept- som på egenvårdssidan. Men det målet har, det var de fyra medverkande ense om, hittills varit svårt att nå.
– Inte minst har apoteken tappat mycket av det fokus som tidigare fanns på egenvårdsrådgivningen. Det är beklagligt eftersom det bara är apoteken som har möjlighet att ge råd om egenvård med receptfria läkemedel, sade Thony Björk, läkemedelssakkunnig inom pensionärsorganisationen SPF Seniorerna som tidigare bland annat haft en rad framträdande ansvarsposter inom Apoteket AB.
I detta instämde Ture Ålander, distriktsläkare i Uppsala:
– Apoteken borde satsa mer på egenvård och sluta med skönhet. Det ska märkas att det finns ett patientfokus på apoteken, att det viktiga är att hjälpa människor, sade han.
Farmaceutbrist allvarligt hinder
Johan Wallér, vd i Sveriges Apoteksförening, menade att apoteken visserligen redan i dag arbetar mycket med läkemedelsrådgivning, men höll med om att den borde utvecklas och få ett större fokus. På frågan vad som är den största utmaningen för apoteken när det gäller att utveckla sin verksamhet svarade han att det är farmaceutbristen.
Sedan en rad år utbildas färre farmaceuter än vad nyrekryteringsbehovet kräver, samtidigt som medelåldern bland apoteksanställda är hög och många snart går i pension.
– Det finns apotek som inte går att öppna eller tvingas stänga på grund av att det inte går att rekrytera farmaceuter. Bristen märks över hela landet, men är särskilt svår på landsbygden, förklarade han.
Diskussionen om hur ungdomar ska lockas till farmaceutyrket och apoteksjobb ledde åter tillbaka till frågan om apotekens läkemedelsrådgivning.
– Det är viktigt att man får använda sin kompetens och den kunskap som tre-fem års utbildning har gett när man arbetar på apotek, och att sälja in den bilden, sade Thony Björk.
Dags för farmaceutiska tjänster?
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, kommer i december att avrapportera ett regeringsuppdrag som handlar om något som brukar beskrivas som en viktig framtidsfråga för apoteken. Uppdraget var att i en förstudie utreda förutsättningarna för att med samhällsfinansiering på apoteken erbjuda fler så kallade farmaceutiska tjänster.
Thony Björk såg fram emot TLV:s redovisning och menade att apoteksbranschen i Sverige ligger efter branschkollegorna i andra länder när det gäller att arbeta med farmaceutiska tjänster på apotek.
– I många andra länder har apoteksbranschen samlats och gemensamt utvecklat och utvärderat farmaceutiska tjänster för att sedan knacka på hos beslutsfattare och myndigheter. I vårt land har dock branschen inte gjort detta, sade han.
– Farmaceuter kan bidra med läkemedelskompetens på många sätt, exempelvis att hjälpa till med uppföljning vid nyinsättning av läkemedel.
Behovet av farmaceutiska tjänster var däremot inte något som distriktsläkaren Ture Ålander hade funderat så mycket på.
– Det viktigaste är en bättre kommunikation mellan apotek och förskrivare så att vi undviker de missförstånd som ofta uppstår, sade han.
– Vi skulle behöva ett onlinesystem för snabb och enkel kommunikation med apoteken, precis som vi har med den kommunala vården.
