Tv-reklam för receptfria läkemedel måste precis som annan läkemedelsreklam riktad till allmänheten innehålla viss så kallad minimiinformation. De etiska reglerna säger också att sådan informationstext ska vara tydlig och lätt att uppfatta.
Men det tyckte Läkemedelsverket inte att minimiinformationen i en tv-reklamfilm för Treo brustabletter var. Läkemedelsverket anmälde därför Meda AB, som marknadsför Treo, till Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL.
Tv-reklam för Treo
Anmälan gällde en 20 sekunder lång reklamfilm som handlade om att inte låta huvudvärk förstöra viktiga dagar i livet. Filmen avslutades med bilder på Treoförpackningar och texten ”Låt inte huvudvärk stå i vägen för jag-kan-inte-sluta-le-dejten”.
Under filmens sista 11 sekunder visades en text med minimiinformation om läkemedlet. De första sex sekunderna som informationen visades var texten utspridd över hela nedre delen av skärmen. De resterande fem sekunderna koncentrerades texten till ungefär två tredjedelar av skärmens nedre del, för att göra plats för en bild på tre olika produktförpackningar av Treo brustabletter.
Läkemedelsverket skrev i sin anmälan till NBL att en genomsnittlig konsument vid ett flyktigt påseende inte kunde tillgodogöra sig den nödvändiga informationen i den aktuella reklamfilmen, ”ens under optimala tekniska förutsättningar”.
Många liknande ärenden
Detta är inte första gången som tv-reklam för receptfria läkemedel väcker invändningar av det här slaget. Som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade har NBL:s underinstans informationsgranskningsnämnden, IGN, det senaste året fällt en lång rad företag för liknande övertramp. Fällningarna har handlat om alltför svårläst minimiinformation i rörlig reklam. IGN:s ordförande Jonas Duborn sade till Läkemedelsvärlden att han är övertygad om att företagen försöker göra rätt och att övertrampen sker av misstag.
Många NBL-ärenden har tidigare avgjorts av IGN och överklagats till NBL. Men anmälningar från Läkemedelsverket går, som i det nu aktuella Treofallet, direkt till NBL.
I sitt svaromål på Läkemedelsverkets anmälan i detta fall skriver företaget Meda bland annat att företaget verkligen ansträngde sig att följa regelverket när Treofilmen producerades. Meda säger sig ha tagit vägledning av tidigare fall i IGN, NBL och domstol. Utifrån detta anpassades textstorlek, kontraster och hur länge informationstexten visades.
Meda påpekar vidare att filmen visade texten i mer än tio sekunder och bolaget ”känner inte till något tidigare ärende där plikttexten sammantaget har visats under så lång tid”.
NBL fäller Treoreklamen
Företaget framhåller i svaromålet också att bedömningen av vad en tänkt genomsnittskonsument kan uppfatta till stor del blir subjektiv. Och att det därmed finns ”svårigheter i tolkning och tillämpning av regelverket”. Något som Meda menar även framgår av de många granskningsärendena om just dessa frågor.
I sitt beslut kommenterar dock inte NBL denna kritik av regelverket utan bedömer enbart den anmälda reklamfilmen.
NBL konstaterar att texten i den aktuella filmen visserligen visades relativt länge, men menar den ändå presenterades på ett sätt som gjorde den svår att uppfatta för en genomsnittlig konsument. Därför strider marknadsföringen mot det etiska regelverket och företaget ska betala en straffavgift på 110 000 kronor.
