FAKTA Reumatisk sjukdom

De reumatiska sjukdomarna är en av de största folksjukdomarna och drabbar runt en miljon svenskar. Begreppet innefattar ett åttiotal sjukdomar, varav den största är reumatoid artrit, som på olika sätt drabbar leder, rygg, senor, bindväv, muskler och skelett.

De vanligaste reumatiska sjukdomarna är ledgångsreumatism, ryggradsreumatism, nötningsreumatism samt mjukdelsreumatism (fibromyalgi). Den vanligaste av de reumatiska bindvävssjukdomarna är systemisk lupus erythematosus (SLE).

Indelningen av de olika sjukdomarna är oklar eftersom de ger ungefär samma diagnos. Därför kan man grovt dela in dem i två grupper: de som beror av en inflammation och de som inte gör det (fibromyalgi, artros).

Sjukdomsorsaken är i de flesta fall okänd. Gemensamt är att kroppen själv har startat en inflammation trots att det inte finns något virus eller bakterie att angripa. Istället skadas den egna kroppen.

De flesta drabbas i vuxen ålder men knappt 2000 barn i Sverige har någon reumatisk sjukdom.

Reumatoid artrit

Kallas på svenska ledgångsreumatism. Reumatoid artrit (RA) är en kronisk inflammatorisk process som utan behandling leder till att brosk och ben förstörs. Inflammationen börjar i ledhinnan som blir tjock och breder ut sig mot brosk, ben och senor som skadas med tiden. Även ledvätskan förändras och bidrar till förstörelsen. Leden fungerar allt sämre och musklerna runt omkring blir svagare.

RA förekommer över hela världen, i alla klimat och drabbar i varierande grad alla etniska grupper. Nyare studier visar att insjuknandet i RA oftast sker relativt sent i livet.

Incidensen av RA är ännu ofullständigt studerad, men ligger i storleksordningen mellan 25 och 50 nya fall per 100 000 invånare. Prevalensen för RA i västerländska populationer ligger i publicerade studier på runt 0,5-1 procent. Studier av andra etniska grupper har givit skiftande prevalenstal. Så är till exempel prevalensen bland pimaindianer 5,3 procent och bland Hongkong-kineser 0,3 procent.

De flesta i Sverige insjuknar mellan 40 och 65 års ålder och dubbelt så många kvinnor som män drabbas. Typiskt för RA är att inflammationen är symmetrisk ? lederna i båda kroppshalvorna drabbas på samma sätt.

Behandlingen går ut på att lindra besvär och förebygga att de förvärras. Sjukgymnastik och träning är viktiga inslag.

FAKTA Juvenil kronisk artrit

När någon under 16 års ålder drabbas av reumatisk sjukdom kallas det JCA eller juvenil kronisk artrit. Mellan 1500 och 2000 barn är drabbade i Sverige, dubbelt så många flickor som pojkar. Troligen är det inte en utan flera sjukdomar och ofta är barns reumatism lindrigare än vuxnas. Dessutom brukar JCA drabba bara enstaka leder ? ofta med svullna och ömma knän, fötter eller armbågar. Hos barn finns dessutom risken att ögats regnbågshinna inflammeras. Det syns inte utanpå utan regelbundna ögonkontroller rekommenderas.

FAKTA Bechterews sjukdom

Bechterews sjukdom drabbar oftast män. Någonstans mellan 0,1 och 2 procent av befolkningen har sjukdomen som vanligtvis börjar i 15-30-årsåldern. Kvinnor insjuknar oftast senare och i en lindrigare form. Sjukdomens orsak är okänd.

En kronisk inflammation orsakar ryggrads- och ibland höftledsstyvhet. Inflammationen ger förkalkningar mellan kotorna och förbening av korsryggslederna vilket ger en stel och oböjlig rygg.

Oftast kommer sjukdomen smygande med molande smärtor långt ner i ryggraden. Värken kan stråla ut över baken och baksidan av låren. Typiskt för sjukdomen är att smärta och stelhet känns mindre när man rör på sig.

Hos hälften av de drabbade sprider sig inflammationen till de större lederna i armar och ben, samt till bindvävsbrosk. Den kan också angripa sen- och muskelfästen.

Många får även en inflammation i ögats regnbågshinna vilket gör ögat rött, ljuskänsligt och ömmande. Det kan ge bestående synfel.