Den mest kända effekten av statiner är att de sänker plasmakoncentrationerna av det onda kolesterolet, LDL. Statinerna hämmar ett enzym som är avgörande för kolesterolsyntesen. LDL kan sänkas med upp till 60 procent. Triglyceridnivåerna reduceras också, och det goda kolesterolet, HDL, stiger.
Det enzym som påverkas är inblandat i syntesen av andra ämnen också. Man vet att statiner därför ger vasodilatation och motverkar inflammation.
? Det är viktigt att poängtera att det här är olika kunskapsnivåer. Ju lägre LDL desto lägre dödlighet, det behöver man inte ifrågasätta. Det andra är intressanta nya aspekter som fordrar fortsatta prövningar, säger professor Anders G Olsson på Hälsouniversitetet i Linköping.
? Det är komplext och jag tror det är viktigt att man inte fäster för stor vikt vid de här effekterna. Det ligger i industrins intresse att hävda andra effekter än bara kolesterolsänkningen. Man vill gärna hävda att man är bättre på att hämma inflammation eller liknande. Men sedan måste man ju översätta det i färre hjärtinfarkter eller minskad dödlighet, och där finns ju inga som helst data.
–? Sedan är ju frågan om det här skiljer mellan olika statiner. Jag har inte sett några data på att någon statin skulle vara bättre än någon annan på det här området. I alla fall inte så att man kan dra kliniska slutsatser.
För Björn Beerman på Läkemedelsverket är de mindre utforskade effekterna av statiner viktiga för resonemang kring subventionering av läkemedlen. Eftersom effekten på inflammation och vasodilatation kan påverka statiners effektivitet så tycker han att en bra kolesterolsänkning i sig inte kan motivera att ett läkemedel får ingå i förmånssystemet.