Enligt Karl Swedberg, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra i Göteborg, kommer bland annat den nya aldosteronblockeraren eplerenons roll (se LMV 3/02) att utkristalliseras under de närmaste åren.
? En annan möjlig nyhet i ett femårsperspektiv är epo-analogen darbopoietin, som för närvarande utvärderas som tilläggsterapi i de fall där anemi föreligger vid sidan av hjärtsvikten. Ungefär tio procent av hjärtsviktspatienterna har anemi, vilket är en ytterligare riskfaktor, säger Karl Swedberg.
? Vi kommer också att få veta huruvida statiner ger behandlingsvinster vid hjärtsvikt med samtidig koronarsjukdom. Det finns paradoxalt nog ett samband mellan höga kolesterolvärden och bättre prognos vid hjärtsvikt. Ändå behandlas idag många sviktpatienter med statiner, säger Karl Swedberg.
? Annars kommer nog inte mycket att hända i form av tillskott i behandlingsarsenalen. Istället handlar det om att få ut kunskapen om de senaste årens farmakologiska landvinningar.
Fler överlever
Karl Swedberg berättar om egna studieresultat som presenterats vid en konferens, men ännu inte publicerats, som visar att den genomsnittliga ettårsmortaliteten efter det första vårdtillfället för klinisk hjärtsvikt i Sverige har minskat med mellan 30 och 40 procent under den senaste tioårsperioden.
? Det är glädjande siffror, men mycket återstår att göra. I Sverige ser det hyfsat ut vad gäller läkemedelsbehandlingen i praxis vid en internationell jämförelse, men det är idag inte tillräckligt många som får behandling med flera läkemedel i tillräckligt höga doser, säger Karl Swedberg.
Mer än läkemedel
Lars Rydén, professor och överläkare i kardiologi vid Karolinska sjukhuset, tror att flera framsteg vid sidan av läkemedelsutvecklingen kommer att uppnås under de närmaste åren.
? Så kallade mekaniska cirkulatoriska assist-system har introducerats i hjärtsviktsvården, och dessa kommer troligen att förbättras inom den närmaste framtiden, säger Lars Rydén.
Han framhåller särskilt ett amerikanskt företag som utvecklat en typ av tygimplantat som på kirurgisk väg placeras kring hjärtats ventriklar som ett stöd för hjärtmuskeln. Produkten utvärderas nu i kliniska prövningar.
Mycket kommer antagligen också att hända inom så kallad resynkronisering med hjälp av pacemakerteknologi, menar Lars Rydén.
? Här kommer data om kostnadseffektivitet och mortalitet att publiceras under 2004.
Han förutspår även en utveckling inom området diastolisk hjärtsvikt, ett tillstånd som ännu inte är definierat på ett helt vedertaget sätt och där det inte finns någon specifik behandling.