Liksom förra året har Läkemedelsindustriföreningen Lif, skickat ut en enkät till sina medlemsföretag för att ta reda på hur vanligt det är med restnoteringar. Årets enkät besvarades av 28 företag, vilket är omkring hälften av de som tillhandahåller läkemedel på den svenska marknaden.
Av företagen som svarat uppger 20 att de haft restnoterade läkemedel under 2013. Av dessa rapporterar sex stycken att de haft restnoteringar som betraktas som kritiska. Orsakerna bakom de kritiska restnoteringarna var främst kvalitetsdefekter eller en oväntat stor efterfrågan.
– Den här frågan diskuteras världen över och det är inte Sverige som är den stora boven. Många gånger beror problemen på saker som händer utanför landets gränser, säger Anita Finné Grahnén, sakkunnig för patientsäkerhet på Lif.
De flesta av de kritiska restnoteringarna, fem av dem, varade max en månad. En varade en till tre månader och tre av dem varade mellan tre och sex månader. En kritisk restnotering varade längre än sex månader enligt enkäten.
Läkemedelsföretagen har tidigare fått kritik från bland annat läkarhåll för att inte rapportera bristsituationer i tid. Enligt Läkemedelsverket ska en brist meddelas två månader i förväg. Något som kan vara svårt enligt Anita Finné Grahnén.
– Ofta vet företagen inte om detta någon längre tid innan och när de får informationen meddelar man Läkemedelsverket på en gång. Det finns ingen vilja hos företaget att förhala att informationen kommer ut, säger hon.
Restnoteringar av läkemedel har bland annat utretts av Läkemedelsverket som kom med en rapport i december 2013. Där är slutsatsen att det inte går att svara på omfattningen av, eller om antalet restnoteringar ökat på senare år eftersom det saknas heltäckande statistik. Läkemedelsverket anser också att frågan bör utredas vidare.
