Europas länder måste fortsätta att hålla hög beredskap för SARS-CoV-2, det nya coronaviruset. Det är budskapet från EU:s smittskyddsmyndighet European centre for disease prevention and control, ECDC, som har sitt huvudkontor i Stockholm.
ECDC, med 280 anställda, skapades efter erfarenheterna från utbrottet av ett annat coronavirus, Sars, 2003. Myndigheten har till uppgift att samordna medlemsländernas omvärldsbevakning, riskbedömningar och smittskyddsinsatser.
Att genomföra insatserna är däremot medlemsländernas och EU-kommissionens jobb, men ECDC ska hjälpa till genom att ta fram verktyg och underlätta samarbete.
Högsta nivå av beredskap för covid-19
Sedan nyår arbetar ECDC:s experter intensivt för att tillsammans med de nationella hälsomyndigheterna inom EU förebygga spridning av viruset. ECDC publicerar dagligen ny kunskap och gör regelbundna riskbedömningar ur europeiskt perspektiv.
– Vi har aktiverat vårt emergency center och följer dygnet runt utvecklingen av utbrottet i Kina och i andra delar av världen. Vi arbetar på högsta beredskapsnivå med att utvärdera all ny information om viruset och utbrottet, och med att ta fram information och vägledningar för EU:s länder.
Det sade ECDC:s generaldirektör Andrea Ammon vid ett offentligt seminarium om covid-19 som arrangerades av EU-kommissionen i Stockholm på onsdagen.
Andrea Ammon beskrev vid seminariet hur allt började när ECDC på nyårsaftonen fick kännedom om ”ett kluster” av lunginflammation i staden Wuhan i Hubei-provinsen i Kina. Den 9 januari rapporterade sedan den kinesiska smittskyddsmyndigheten, China CDC, att ett nytt coronavirus visat sig ligga bakom utbrottet.
Siffrorna över antalet fall och även antalet dödsfall har sedan stigit snabbt dag för dag. Enligt de senaste siffrorna (19 feb) från världshälsoorganisationen, WHO, har 75 204 konstaterats globalt. Av dessa har 74 280 inträffat i Kina där infektionen även orsakat alla utom tre av de 2 009 globala dödsfallen.
Inneslutning stoppar spridning
Europa har hittills 47 fall av SARS-CoV-2-smitta, samtliga med direkt eller indirekt koppling till resande från Kina. En person, en kinesisk turist i Frankrike, har hittills avlidit av covid-19 i Europa. Sverige har hittills haft ett konstaterat fall, där en person i 20-årsåldern som varit i Kina insjuknade med lindriga symtom.
Den strategi som Sverige och övriga EU följer bygger på att snabbt identifiera personer som bär på viruset och verifiera smittan med laboratorietest. För att förhindra fortsatt smittspridning isoleras de smittade på olika sätt. Hälsomyndigheterna spårar även upp de personer som den smittade haft kontakt med och följer upp dem.
Strategin kallas ”containment”, inneslutning, och har hittills varit effektiv, enligt Andrea Ammon
– För närvarande är risken för spridning av viruset inom EU låg, sade hon.
Men hon framhöll samtidigt att ECDC och ländernas smittskyddsexperter måste vara beredda på olika scenarion.
Hur allvarligt är viruset?
En seminariedeltagare vill veta hur ECDC tror att situationen i Europa kommer att se ut i påsk. Kommer allt att ha blåst över då eller är vi mitt uppe i ett stort utbrott?
– En sak som jag har lärt mig av alla utbrott jag har sett under 25 år inom epidemiologin är att det inte går att på ett tillförlitligt sätt göra sådana förutsägelser. Modelleringsstudier brukar slå fel och är inget bra verktyg för planeringen. Ett bättre sätt att använda sina resurser är att diskutera olika scenarion och hur man ska hantera dem, svarade Andrea Ammon
En osäkerhetsfaktor i prognoser och planering är för närvarande hur allvarlig covid-19 egentligen är.
– Utbrottet har bara pågått i några veckor ännu och kunskapen om det nya viruset utvecklas hela tiden. Av den information som kommit hittills från våra kinesiska kollegor verkar det som att cirka 80 procent av de smittade får milda symtom, som en vanlig förkylning. 16 procent får allvarligare symtom och kring tre procent blir kritiskt sjuka, sade Andrea Ammon.
– De som blir kritiskt sjuka verkar främst vara äldre personer och personer med kroniska sjukdomar. Om vi skulle få en pågående spridning av viruset i Europa skulle risksituationen ur vårdens perspektiv därför motsvara en måttlig till hög risk. Sjukhusen i Europa måste vara förberedda för att ta emot äldre och kroniskt sjuka som drabbats av viruset.
Dubbla strategier
Hon framhöll att det därför inte räcker med ”containment”-strategin, även om den hittills lyckat stoppa vidare spridning av viruset i Europa:
– Vi måste även titta på vad vi ska göra om den strategin inte fungerar längre. Det arbetet håller vi på med just nu tillsammans med ländernas hälsomyndigheter. Det handlar bland annat om att länderna måste gå igenom sina beredskapsplaner och se att alla nödvändiga delar finns på plats.
En annan viktig del är, framhöll Andrea Ammon, att se till så att det finns tillräckliga resurser för laboratoriediagnostik runt om i Europa.
– Vår bedömning är att laboratoriekapaciteten för närvarande är tillräcklig. Vi har en total kapacitet för cirka 8 000 prover i veckan.
Svenska åtgärder bygger på förtroende
Vid seminariet medverkade även Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson som informerade om hur svenska myndigheter arbetar för att förebygga spridning av covid-19.
Han fick bland annat frågan om Sverige har tillräckligt tuffa tag när det gäller att isolera personer som har en ökad risk att vara smittade, exempelvis efter resor till riskområden i Kina. Sverige har valt att uppmana till frivilliga begränsningar av sociala kontakter, men borde inte sådana personer sättas i obligatorisk karantän, undrade frågeställaren.
– Nej, menade Johan Carlson.
– Det svenska arbetssättet bygger på förtroende och tillit. Precis som när det gäller våra vaccinationsprogram så tror vi på frivillighet i stället för tvång. Det har hittills varit mer effektivt och vi är övertygade om att det även nu är vägen framåt.
