Mindre än hälften av dagens läkemedel har prövats vetenskapligt hos barn och mindre än en tredjedel är godkända för barn. EU:s så kallade barnförordning har som Läkemedelsvärlden rapporterat förbättrat läget något, liksom motsvarande initiativ i USA. Men fortfarande är bristen på evidensbaserat effektiva och säkra behandlingar för barn ett allvarligt problem.
Konsortiet Conect4children (Collaborative Network for European Clinical Trials for Children) startades som Läkemedelsvärlden berättade för ett år sedan. Initiativet är ett nätverkssamarbete mellan ett 30-tal akademiska forskningscentra och tio läkemedelsföretag i 18 länder i Europa.
Syftet är att stärka den europeiska förmågan att bidra till utveckling av läkemedel för barn genom att bättre ta till vara EU-ländernas tillgång till klinisk expertis, patienter och sjukdomsregister. När det sexåriga projektet drog i gång var det Europas dittills största offentlig-privata samarbete med en budget på 1,4 miljarder kronor. Hälften betalas av EU:s forskningsprogram Horizon 2020 och hälften av Europeiska läkemedelsindustrifederationen.
Nu har konsortiet bland 57 ansökningar valt ut fyra multinationella akademiska läkemedelsstudier som kommer att genomföras inom nätverket.
– Studierna är utvalda för att de handlar om angelägna behandlingsområden och erbjuder goda möjligheter att utnyttja resurserna inom nätverket. Detta är ett stort steg framåt i satsningen, säger professor Anders Rane, avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska institutet.
Han är en av representanterna för det svenska navet i nätverket och berättar att Sverige kommer att medverka i alla de fyra studierna.
I en av prövningarna ska paracetamolbehandling av för tidigt födda barn med ett medfött hjärtfel studeras hos 600 barn. En annan studie gäller steroidbehandling av barn med kärlinflammationen Kawasakis sjukdom och ska inkludera minst 262 barn.
Ytterligare en studie handlar om behandling av svampinfektion hos minst 130 barn med cystisk fibros. I den fjärde studien ska behandling av medfödd benskörhet med losartan studeras hos minst 30 barn.
I höst kommer ytterligare fyra studier att sjösättas inom satsningen. Dessa kommer att vara industrifinansierade.
– Det känns väldigt positivt att alla dessa studier nu kan komma i gång, säger Anders Rane.
– Jag tror att vår europeiska nätverkssatsning kan spela en viktig roll för att vi ska få fram fler barnläkemedel. Och själva arbetsmodellen skulle även kunna användas för forskning om sällsynta vuxensjukdomar där det krävs samarbete mellan många länder och centra för att få ihop tillräckligt antal patienter i kliniska prövningar.
