Bakgrunden är att läkemedelsföretaget GSK:s grekiska dotterbolag i november 2000 vägrade att leverera läkemedel till en grupp grossistföretag som i stor utsträckning exporterat läkemedel till andra EU-länder. Grossisterna vände sig sedermera till den grekiska konkurrensmyndigheten och hävdade att GSK missbrukat sin dominerande position. Den senare bad EG-domstolen i Luxemburg om vägledning i ärendet, och nu har en av de så kallade generaladvokaterna lämnat ett förslag till avgörande.
Generaladvokaten Jacobs argumenterar att GSK inte åsidosatt några konkurrensregler mot bakgrund av att skälet till företagets leveransvägran var att begränsa parallellhandel. De prisskillnader som ger förutsättningar till parallellhandel är
ett resultat av en medlemsstats intervention; en leveransvägran skedde inte i detta fall för att skydda prisskillnader som företaget självt skapat.
Situationen måste också enligt generaladvokaten beaktas utifrån de ?moraliska och rättsliga skyldigheter som åligger företaget att hålla lager i samtliga medlemsstater?.
?Stora konsekvenser?
Richard Bergström, vd för Läkemedelsindustriföreningen, tror att en dom i linje med utlåtandet får mycket stora konsekvenser för parallellimporten i Europa, även om det även i fortsättningen inte kommer att vara möjligt att vägra leverera mindre kvantiteter.
? Generaladvokaten är inte nådig mot parallellhandeln. Han har tagit stort intryck av läkemedelsindustrins argumentering och anser att en medlemsstat som vill spara på läkemedelskostnaderna i första hand borde sänka priserna på hemmaplan och inte gå omvägen via långtradartrafik genom Europa, säger han.
Jan Johansson, direktör på parallellimportörernas förening FPL, håller med om att generaladvokaten i sitt tonläge tycks ha anammat läkemedelsindustrins argumentering, men tror att en dom i linje med utlåtandet skulle få mycket små konsekvenser. Han tar fasta på generaladvokatens formulering att GSK hade rätt att inte fullt ut tillgodose grossistens beställning.
? Orden ?fullt ut? är det centrala. Och slutsatsen är ju inte märklig alls. Det är självklart orimligt att en grossist i Grekland ska kunna beställa kvantiteter som motsvarar hela europamarknaden, till exempel. Ingen kan ha invändningar mot detta. Var sedan den rimliga gränsen bör ligga för vad ett företag måste acceptera att leverera är något som kommer att visa sig genom framtida juridiska processer, men en dom i linje med utlåtandet riskerar att inte får någon prejudicerande inverkan alls, säger Jan Johansson.
