Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat har forskare vid danska Statens serum institut och Imperial collage i London under flera år försökt utveckla ett vaccin mot klamydia.
När nu den första kliniska fas I-prövningen är genomförd kan forskarna konstatera att vaccinkandidaten är säker och skapar ett immunsvar mot klamydiabakterien. Om vaccinet också skyddar mot klamydia undersöktes inte studien, som är publicerad i The Lancet infectious diseases, utan återstår att se.
I den randomiserade dubbelblinda och placebokonrollerade fas I-prövningen ingick 35 friska kvinnor i åldrarna 18-45 år. Trettio av kvinnorna fick vaccinkandidaten, en rekombinant subenhet av ett protein hos klamydiabakterien, tillsammans med ett adjuvans.
Hälften av kvinnorna, 15 stycken, fick vaccinet tillsammans med adjuvans i form av liposomer (fettbubblor av samma material som cellmembran) och hälften med aluminiumhydroxid. Fem av kvinnorna fick placebo i form av en fysiologisk saltlösning.
Vaccin och placebo gavs som intramuskulära injektioner i armen vid tre tillfällen; dag 0, 28 och 112. Dessutom fick försökspersonerna två boost-doser vaccin i form av nässprej på dag 126 och 140.
Vaccin med utmaningar
Resultaten visar att båda grupperna som fick vaccin också genererat ett immunsvar i form av specifika antikroppar och T-celler mot klamydia, mätt i blodet. Forskarna samlade också in slemutsöndringar från vaginan, som också innehöll höga nivåer av antikroppar, inklusive den speciella slemhinneantikroppen IgA, som blockerar klamydia tidigt under infektionsförloppet.
De vanligaste biverkningarna var rodnad och smärta vid injektionsstället.
– Det viktigaste resultatet är att vi har sett skyddande antikroppar mot klamydia i könsorganen. Våra initiala studier visar att de förhindrar klamydiabakterier från att penetrera kroppens celler. Det betyder att vi har kommit mycket närmare ett vaccin mot klamydia, säger Frank Follmann, avdelningschef vid Statens serum institut, i ett pressmeddelande.
Utmaningen med ett klamydiavaccin är att skapa ett immunsvar i könsorganens slemhinnor. Till skillnad från de flesta andra vaccin verkar därför klamydiavaccinet genom att aktivera både antikroppar och T-celler.
Genom att först injicera vaccinet och adjuvans i muskeln aktiveras både bildandet av antikroppar och av så kallade Th17-celler, som har en förmåga att hitta till slemhinnor.
Vid boost-doserna, då vaccinet får direktkontakt med nässlemhinnan, lockas immunsystemets celler och antikroppar via blodet från injektionsstället till kroppens slemhinnor med hjälp av Th17-cellerna.
Lång tid kvar
Även om vaccinet skapade ett immunsvar med båda adjuvansen, det vill säga liposomer och aluminiumhydroxid, var immunsvaret bäst om det gavs med liposomer. De kvinnor som fick den kombinationen producerade mer än fem gånger så mycket antikroppar som de som fick vaccinet ihop med aluminiumhydroxid. Forskarna menar därför att ett vaccin med liposomadjuvans har de bästa förutsättningarna för fortsatt klinisk utveckling.
I ett uttalande i samband med den presenterade studien säger studiens förstaförfattare, Helene Juel vid Statens serum institut att man nu planerar för en fas IIa-studie med vaccinkandidaten, men att det är långt kvar innan ett färdigt vaccin.
– Det kommer att krävas många års forskning innan detta vaccin kan marknadsföras, säger hon.
