I årets första nummer av Läkemedelsvärlden står en intressant ledare. Den är signerad av Andreas Furängen, vd på Apotekarsocieteten, och handlar om den globala läkemedelsindustrins problem. Ledaren börjar: ?Under hösten har det haglat negativa nyheter kring de multinationella läkemedelsjättarna. ?Hur ska man förstå läget? Någon enkel förklaring finns inte??
Allvarliga biverkningar har rapporterats vid längre tids användning av läkemedel baserade på mekanismen cox-2-hämning. Dessa läkemedels effekt och risker är under debatt. I USA ställs krav på bättre kontroll av läkemedel efter det FDA godkänt dem. I debatten finns signaler där hela läkemedelsindustrins etik ifrågasätts. Detta gäller mål och policy inom FoU, marknadsföring och priser.
I juli förra året publicerades i Financial Times en artikel med rubriken ?Big pharma is a two-faced friend?. Författaren Marcia Angell skrev att endast tio procent av de 314 läkemedel som FDA godkänt de senaste fyra åren var helt nya substanser, vilka kan förväntas bli bättre än de medel som redan finns tillgängliga för sjukvården.
Merparten av de övriga 90 procenten är av klassen ?me too drugs?, och kan därför inte förväntas bidra till terapins utveckling. Trots detta har de i många fall marknadsförts med priser som är lika höga som på de helt nya läkemedlen. Dessutom påtalar författaren att kostnaderna för marknadsföring är högre än de pengar som företagen lägger ned på verkligt nyskapande FoU. De verkliga nyheterna är få och kommer allt mer sällan. Dessa kritiska synpunkter på läkemedelsindustrin är orsaken till den negativa inställningen till branschen från såväl läkare som patienter. De krav författaren ställer på läkemedelsindustrin är i praktiken det vi kan sammanfatta som god etik.
Forskningschefen i det schweiziska företaget Novartis ger intryck av samma filosofi som Marcia Angell. En intervju med professor Paul Herrling publicerades i Financial Times den 14 januari i år. Herrling presenterar företagets policy när det gäller forskning och produktutvekling. Han säger: ?Until recently the pharmaceutical industry?s whole culture was about making as much money as possible for shareholders. But that is changing.?
Han talar om att det är angeläget att företaget satsar på att ta fram läkemedel för ?neglected diseases? även i den del av världen vi kallar utveklingsländer. Professor Herrling har under trettio år i samma företag haft olika befattningar inom FoU-verksamheten.
De erfarenheter han då fått kan vara en orsak till hans insikt om betydelsen av mål vi kallar etiska. Målen ska vara:
? Att skapa och utveckla läkemedel vilka kan förväntas bidra till farmakoterapins utveckling. Detta innebär att läkemedlen då de marknadsförs ska vara bättre än de medel som läkarna då har tillgång till.
? Att genom god vetenskaplig och klinisk dokumentation bevisa värdet av företagets läkemedel, ge en rättvisande bild av effekt och risk för biverkningar.
? Att informera om den rätta användningen av företagets läkemedel i sjukvården.
? Att så vitt det är möjligt medverka till att medarbetare i företaget utvecklas i såväl yrkesrollen som mänskligt.
? Att ge rimliga belöningar till de medarbetare som gjort unika insatser för att skapa radikala innovationer eller väsentliga förbättringar inom produktion och marknadsföring.
För att nå dessa mål ska företaget sträva efter att uppnå god lönsamhet, men högsta möjliga vinst ska inte vara mål i sig. God lönsamhet krävs för att trygga företagets framtida överlevnad i en allt mer hårdnande internationell konkurrens samt för att förverkliga och nå företagets övergripande mål.
Företagets mål får inte delges medarbetarna som ett dekret från styrelse eller företagsledning. De ska diskuteras fram som resultat av en process där vd:n diskuterar med representanter för olika enheter i företaget: forskning, produktutveckling, produktion, marknadsföring och ekonomi. Då finns förutsättning för att alla anställda kan uppleva målen som ?våra mål?, väl värda att kämpa för.
Företagets mål ska publiceras i årsberättelser och andra skrifter som finns tillgängliga för potentiella aktieägare, för politiker och journalister med intresse för företagets verksamhet.
Ivan Östholm