Om staten fick bra eller dåligt betalt, 5,9 miljarder kronor, för de 465 sålda apoteken råder det delade meningar om. Socialminister Göran Hägglund har sagt att det var över förväntan och försäljningschefen Eva-Britt Gustavsson, vd för Apoteket Omstrukturering, hävdade att summan låg i den övre delen av vad man hade vågat hoppas.
På landets ekonomisidor har kommentarerna inte varit lika positiva. De ekonomiexperter som tycker att prislappen blev för låg menar att försäljningspriset bara motsvarar 37 procent av omsättningen, medan praxis är en gånger omsättningen. Vilket alltså innebär att staten borde fått in 16 miljarder kronor på apoteken.
Orealistiskt anser Per Hortlund på Handelns utredningsinstitut.
– Det är inte omsättningen som är intressant för ett riskkapitalbolag utan vinsten. Och tittar man på den är priset rätt rimligt.
Apotek har liksom dagligvaruhandeln hög omsättning men låg marginal.
– Hennes & Mauritz har till exempel hög omsättning men låg marginal, medan en skräddare har låg omsättning men hög marginal, exemplifierar han.
När Per Hortlund utredde avregleringen av apoteksmarknaden för Farmacevtförbundets räkning fann han att medianvinsten för ett apotek var cirka en miljon kronor.
– Då blir genomsnittspriset på 12,7 miljoner per apotek rimligt.
En del i omregleringen har varit att avmonopolisera apoteksmarknaden för att få konkurrens. Den andra att Sverige ska få fler apotek för att kunderna ska ha närmare till läkemedlen. Men hur många till apotek kan den svenska marknaden svälja?
Räknar man ihop vad olika aktörer säger sig ha för planer, landar vi på närmare 1 600 apotek inom några år, att jämföra med dagens 940.
I Sverige har vi idag cirka 12 000 individer per apotek.
I Tyskland, England och Frankrike färre än hälften: 5 000 individer per apotek. I Norge, som har en liknande befolkningstäthet som Sverige vilket innebär en hel del glesbygd, går det 8 000 personer på varje apotek.
– Vi funderar inte på om det blir en överetablering eller inte, säger Cathrine Wixell, informationschef på Åhléns som före årsskiftet ska öppna sina första två apotek, det ena i varuhuset på söder i Stockholm, det andra på varuhuset i Norrköping.
– Vi räknar med att kunderna ska komma till oss. Vi ligger bra till i stadskärnorna, skönhetsprodukter är redan en viktig del av vårt sortiment och vi har bra öppettider.
I början av 2010 kommer det att finnas apotek på Åhléns i Göteborg, Malmö och Stockholm city.
– Målet är att vi snart ska ha apotek på alla våra 78 varuhus.
Mats Munther, marknadschef på ICA, som planerar för ett hundratal apotek ser inte någon större risk för överetablering.
– Tillgängligheten har ju inte blivit bättre för att klustren sålts.
Den ökar först med nyetableringarna och under de närmaste åren ser jag ingen fara med att apoteken blir för många.
– Tittar man på snittet apotek per tusen invånare i Europa är det relativt långt dit.
Åtminstone 400-500 ytterligare apotek finns det plats för, säger han.
– Men på lokala marknader kan det förstås bli tufft.
Och där ungefär, 1 200-1 400 apotek totalt, hamnar också Cecilia Marlow, vd för Kronans droghandel, när hon anger hur många apotek hon tror marknaden kan svälja. Men den höjda apoteksmarginalen på försålda receptbelagda läkemedel kommer inte att räcka.
– Och läkarna kommer ju inte att förskriva mer läkemedel för att det öppnar fler apotek, konstaterar Cecilia Marlow, med ett skratt.
– För att klara konkurrensen måste man jobba mer med andra sortiment och då har vi ju initialt det receptfria sortimentet och andra typer av produkter. Mycket av det har Apoteket AB utvecklat de senaste fem åren. För vår del handlar det om att utveckla produktkategorier som ligger nära kärnverksamheten som i alla fall för oss också fortsatt kommer att vara läkemedelsförsörjningen, säger hon.
Och nu pågår jakten på lämpliga lokaler. Förvaltare vittnar om viss köprusch, främst i centrumlägen och köpcentrum. Även om många nu känner sig kallade och öppnar apotek är det svårt att veta hur konkurrensen från dagligvaruhandelns försäljning av receptfritt kommer att slå. Och även om ägarna vet vad de har att tjäna på de receptbelagda läkemedlen kanske det inte hindrar en överetablering?
Räknar man ihop de satsningar olika aktörer hittills sagt sig planera för borde det bli en strid på kniven. Per-Arne Sundbom, konkurrensråd på Konkurrensverket tror dock inte det.
– Överetablering? Nej. Det har i alla fall inte tidigare blivit konsekvensen av att monopol brutits, säger han.
Men ändrar sig.
– När de lokala monopolen för taxi avvecklades 1990 fick vi överetableringar. Så på marknader med låga investeringskostnader, visst.
– Men det är kostsamt att starta och driva apotek, då tänker sig aktörerna för både en och två gånger, säger han.
