Strikt diet gav friska värden vid diabetes typ 2

I en studie i Storbritannien blev närmare hälften av patienterna av med sin diabetes efter tolv månaders behandling, och kunde sluta med sin medicinering.

– Det är nu tydligt visat att dietister eller sjuksköterskor i primärvården kan få patienter som nyligen insjuknat i diabetes att bli så friska att de inte behöver ta några mediciner, säger Roy Taylor, professor i medicin och metabolism, till Läkemedelsvärlden.se.

Studien som publiceras i The Lancet visar, i motsats till vad många har bedömt, att diabetes typ 2 är ett tillstånd det går att bli frisk ifrån. Men metoden är ingen quick fix och inget läkemedel, utan en ett år lång intensiv kostbehandling för att gå ner i vikt.

I studien ingick 49 vårdcentraler i Skottland och Tynesideregionen i England som randomiserades till att ge antingen interventionsbehandling eller vara kontrollgrupp, det vill säga följa befintliga riktlinjer för best-practice för patientgruppen.

Mellan juli 2014 och augusti 2015 rekryterades 306 individer från vårdcentralerna, av vilka 23 gavs interventionsbehandling och 26 standardbehandling. Patienterna var mellan 20 och 65 år gamla som alla hade diagnostiserats med diabetes typ 2 under de senaste sex åren. Ytterligare inklusionskrav var att de skulle ha ett bmi på mellan 27 och 45 och inte behandlas med insulin. 128 patienter i interventionsgruppen och 147 i kontrollgruppen följdes sedan under den totala tolvmånadersperioden.

Patienterna som ingick i interventionsgruppen slutade med sin medicinering för diabetes och högt blodtryck. Istället fick de en komplett kostdiet bestående av speciella näringsdrycker innehållande mellan 825 och 853 kilokalorier per dag under de första tre till fem månaderna. Efter det följde en stegvis återintroduktion till vanlig mat under två till åtta veckor, och efter det en strukturerad hjälp för att långsiktigt bibehålla viktnedgången. Under all tid följdes patienternas blodsocker och blodtryck, och medicinering återinsattes om värdena enligt de vanliga riktlinjerna indikerade medicinering.

Andelen som klarade den tuffa kostbehandlingen var överraskande hög. Av personerna som sagt ja till att delta föll fyra procent (sex patienter) bort genom att aldrig påbörja behandlingen. 26 patienter (17 procent) drog sig ur under de tolv månaderna, 15 personer under den första dietfasen, sex under matåterintroduktionen och fem under den senare bibehållningsfasen. Alla dessa personer ingick i analysen.

– Den relativt höga andel patienter med diabetes som är villiga att följa den här strikta men framgångsrika metoden kommer att överraska läkare som har trott att få patienter vill genomgå detta och att en stor viktnedgång för dessa patienter inte är möjlig, säger Roy Taylor.

Effektmåtten var viktnedgång på 15 kg eller mer och remission från diabetessjukdomen. Remission definierades av patienternas HbA1c, det vill säga långtidsblodsockret, som för att det skulle klassas som remission skulle ligga under 48 mmol/mol minst två månader efter utsättning av all diabetesmedicin.

Efter tolv månader hade 24 procent av patienterna i interventionsgruppen gått ner 15 kg eller mer. I kontrollgruppen fanns ingen som hade haft en sådan viktnedgång. Den genomsnittliga viktnedgången i interventionsgruppen var tio kg, och ett kilo i kontrollgruppen.

Remission från diabetes kunde konstateras hos 46 procent i interventionsgruppen och hos fyra procent i kontrollgruppen. Det fanns ett tydligt samband mellan remission och hur många kilo patienterna gick ned i vikt. Bland dem som tappat 15 kilo eller mer var andelen som inte längre hade diabetes 86 procent. Bland dem som gått ned något mindre, mellan 10 och 15 kg, var andelen friskförklarade 57 procent. Remission bland de som tappat mellan fem och tio kilo var 34 procent och hos dem som tappat noll till fem kilo var andelen sju procent.

Vid studiens början var andelen patienter i båda grupperna som tog läkemedel för sin diabetes lika stora. Efter tolv månader var andelen som inte tog någon diabetesmedicin 74 procent i interventionsgruppen och 18 procent i kontrollgruppen.

Även livskvalitet mättes i studien, med hjälp av en skala kallad EuroQol 5 Dimensions. Patienterna i interventionsgruppen rapporterade en genomsnittlig höjning av sin livskvalitet med 7,2 poäng, medan deltagarna i kontrollgruppen rapporterade en försämring med 2,9 poäng.

Två allvarliga händelser inträffade som förmodades bero på interventionen, vilket var två typer av buksmärta hos samma patient. Det ledde inte till att patienten avbröt studien.

”Våra resultat bekräftar att diabetes typ 2 som patienter har haft upp till sex år inte behöver vara ett permanent, livslångt tillstånd”, skriver forskarna i artikeln. De skriver också att ett fortsatt arbete för att optimera bibehållandet av viktnedgång behövs, men att studiens resultat redan nu borde bana väg för att den här typen av behandlingar kan beaktas i den standardiserade vården av patienter med diabetes typ 2.