Den särskilda utredaren Anders Ahlson vill ge Läkemedelsverket ett nytt verktyg att ta till när det uppstår allvarlig brist på ett läkemedel. Myndigheten ska då tillfälligt kunna stoppa förskrivning, ordination och expediering av läkemedlet.
– Men verktyget bör användas restriktivt. Man ska inte använda det om det finns andra sätt, sa Anders Ahlson vid en pressträff när han lämnade över sitt delbetänkande i frågan till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).
Anders Ahlson: Det är rimligt
Delbetänkandet är utredningens första leverans inom det breda uppdraget att se över hur man ska kunna förhindra felaktiga förskrivningar. I ett tilläggsuppdrag fick utredaren Anders Ahlson, regiondirektör i Region Stockholm, frågan om Läkemedelsverket bör kunna bromsa användningen av ett läkemedel i en bristsituation.
– Vi svarar ja på den frågan. Det är rimligt att Läkemedelsverket kan vidta sådana åtgärder för att förebygga hot mot liv och hälsa och se till att de som har störst behov av ett läkemedel får tillgång till det, sa Anders Ahlson vid pressträffen på måndagen.
Men han underströk att Läkemedelsverket först bör överväga andra åtgärder och bara dra i nödbromsen om det är absolut nödvändigt.
– Vi föreställer oss det som en sällanhändelse.
Nödbroms som kan anpassas
Utredningen föreslår en lagändring som innebär att Läkemedelsverket ska kunna införa tillfälliga begränsningar. Man ska kunna begränsa receptförskrivning, förordnande inom slutenvården och utlämning på apotek. Det gäller både när en allvarlig brist riskerar att uppstå och när det redan är brist.
Begränsningen ska också kunna utformas på olika sätt i olika situationer. Ett exempel är att bara låta en viss kategori av läkare skriva ut preparatet.
Nu kommer socialdepartementet att bereda frågan och sannolikt återkomma med ett lagförslag.
Anders Ahlson ska slutredovisa resten av sin utredning om felaktig läkemedelsförskrivning senast 12 mars 2026.