Drygt en av fyra ovaccinerade unga vuxna hade antikroppar mot covid-19, och dessa kunde uppmätas åtminstone åtta månader efter infektionen. Det visar en kartläggning av immunitet mot covid-19 hos unga vuxna. Resultaten har publicerats i The journal of allergy and clinical immunology.
28 procent hade antikroppar mot covid-19
Forskare på Karolinska institutet och Södersjukhuset har tillsammans med Region Stockholm kartlagt förekomsten av sars-cov-2-specifika antikroppar (IgG- IgA- och IgM-antikroppar) och minnesceller (B-celler och T-celler) i immunsystemet hos unga vuxna.
Detta har de gjort genom en klinisk uppföljning av cirka 1000 ovaccinerade personer mellan 24 och 27 år i Stockholm mellan oktober 2020 och juni 2021.
Resultaten visar att under hela studieperioden hade 28 procent av studiedeltagarna påvisbara antikroppar mot covid-19. I maj 2021 kunde en topp på 45 procent ses. Antikropparna kunde uppmätas åtminstone i åtta månader efter infektion.
Av de som hade haft covid-19 var det ungefär hälften som rapporterade att de hade varit sängliggande men sjukhusvård var ovanligt. Lukt- och/eller smakbortfall hade drabbat en majoritet av deltagarna. Resultaten visade också att färre än en av tio hade symptom som varade i mer än fyra veckor och en av sju rapporterade inga symtom alls.
Lägre nivå av specifika minnesceller
I kartläggningen mätte forskarna även nivåerna av specifika minnesceller i immunsystemet. Dessa kan aktiveras om sars-cov-2-viruset tar sig in i kroppen igen. Av de personer som hade antikroppar hade 70 procent påvisbara nivåer av B-celler (celler som bildar antikroppar) och 55 procent hade T-celler. I tidigare studier på andra populationer har man funnit mätbara nivåer av minnesceller hos de flesta som har haft covid-19, så det var alltså lägre andelar bland unga vuxna.
– Vi kan inte säkert säga vad detta beror på, men tidigare studier har ofta tittat på äldre och sjukare individer. Det skulle kunna vara så att det milda sjukdomsförloppet som ofta ses hos unga personer resulterar i lägre nivåer av minnesceller.
– Vi kommer nu att fortsätta studera hur länge B- och T-cellsimmuniteten varar efter mild infektion hos unga vuxna samt hur vaccination påverkar nivåerna av dessa immunceller, säger studiens sisteförfattare Qiang Pan-Hammarström, professor i klinisk immunologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet i ett pressmeddelande.
Studiedeltagarna har ingått i den populationsbaserade studien Bamse som startade 1994 och sedan dess har följt drygt 4000 deltagare från födseln till vuxen ålder med regelbundna enkäter och kliniska undersökningar. Covid-19-projektet inom Bamse är ett samarbete mellan Södersjukhuset, Karolinska institutet, Region Stockholm, Kungliga tekniska högskolan och Scilifelab. Finansiellt stöds projektet av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden och Region Stockholm.
De nu aktuella resultaten kan jämföras med den så kallade Community-studien vid Danderyds sjukhus. Den visade i februari i år att två tredjedelar av de 370 personer som hade antikroppar mot covid-19 i våren innan också hade ett sars-cov-2 specifikt T-cellsminne.
