Monoklonala antikroppar, som är godkända som behandling mot covid-19, är sannolikt inte effektiva mot nya stammar av sars-cov-2-viruset. Den slutsatsen drar EMA:s Emergency task force, en krislägesgrupp inom den europeiska läkemedelsmyndigheten. Gruppen framhåller att det är viktigt att medlemsstaterna ser till att det i stället finns tillgång till antivirala läkemedel.
Effekten av monklonala antikroppar påverkas
Monoklonala antikroppar ska sättas in tidigt i förloppet hos covid-19-patienter som har en förhöjd risk att bli allvarligt sjuka. I vissa fall har de också använts som förebyggande behandling för personer som av något skäl inte får en tillräcklig skyddseffekt av vaccin mot covid-19.
Läkemedlen fungerar på så sätt att de neutraliserar viruset genom att binda till spikproteinet på virusets yta. Monoklonala antikroppar har i perioder varit effektiva mot covid-19, men en baksida med dem är resistensutvecklingen. I spikproteinet uppstår nämligen mutationer ofta, och det påverkar effekten av läkemedlen allteftersom att viruset förändras.
De monoklonala antikroppar som är godkända mot covid-19 i EU är Evusheld (tixagevimab /cilgavimab), Regkirona (regdanvimab), Ronapreve (casirivimab/imdevimab) och Xevudy (sotrovimab).
Covid-19 ökar i Sverige
Den senaste tiden har antalet fall av covid-19 ökat kraftigt. I Sverige rapporterades 6 716 bekräftade fall av covid-19 under vecka 48, vilket är en ökning med 58 procent jämfört med vecka 47. De vanligast förekommande varianterna av viruset i Sverige under vecka 45 till 47 var BF.7, BQ.1.1 och BQ.1.
EU:s smittskyddsmyndighet ECDC bedömde i en prognosrapport i oktober att BQ.1 är på väg att bli dominerande i EU.
Dålig effekt i laboratoriestudier
EMA:s Emergency task force baserar sin nu aktuella varning på flera nyligen genomförda laboratoriestudier. Dessa visar att monoklonala antikroppar är dåliga på att neutralisera omikrons undervarianter BA.4.6, BA.2.75.2 och XBB. Studierna visar dessutom att läkemedlen inte ”nämnvärt neutraliserar” undervarianterna BQ.1 och BQ.1.1.
Det är inte känt i vilken utsträckning laboratorieresultatet faktiskt kommer att påverka behandlingen för patienter, skriver EMA. Men trots det bedömer läkemedelsmyndigheten att sjukvårdspersonal behöver överväga alternativa behandlingar, särskilt om BQ.1 och BQ.1.1, blir vanliga.
Antivirala läkemedel som Paxlovid (nirmatrelvir/ritonavir) och Veklury (remdesivir) förväntas behålla sin effektivitet även mot de nya stammarna. EMA:s Emergency task force uppmanar därför medlemsländerna att se till att det finns tillgång till dessa läkemedel för patienter som riskerar att bli allvarligt sjuka i covid-19.
EMA:s Emergency task force kommer att, tillsammans med ECDC, fortsätta att övervaka situationen. Gruppen kommer också att överväga om det behövs en uppdatering av produktinformationen för enskilda monoklonala antikroppar.
Bekräftar oro för monoklonala antikroppar
EMA:s varning bekräftar den oro för växande resistens mot antikroppsläkemedlen som Läkemedelsvärlden tidigare har rapporterat om.
Bland annat har en studie från Karolinska institutet visat att läkemedlen var betydligt mindre effektiva mot den nya virusvarianten BA 2.75.2 än mot varianten BA 5.
I en intervju med Läkemedelsvärlden har även Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar och klinisk virologi vid Karolinska institutet samt överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset, berättat om det allvarliga problemet.
– Det finns mer och mer data från provrör som tyder på att det kommer nya stammar som smiter undan antikropparna ännu mer. Men även om sådana sammanställningar kommer snabbt så ligger vi alltid efter i och med att nya virusvarianter dyker upp hela tiden, sa han då.
