Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA rekommenderar godkännande av den första genterapin för barn som har den neurologiska sjukdomen cerebral adrenoleukodystrofi. Genterapin är en engångsbehandling som ska hjälpa att minska symptomen på den ovanliga sjukdomen som i första hand drabbar pojkar.
Adrenoleukodystrofi skadar nervsystemet
Adrenoleukodystrofi är en fortskridande sjukdom som skadar nervsystemet och är svårast när den inträffar i barndomen. Symptomen kan vara svårigheter med koncentrationen, minne och inlärning, och även syn och hörsel kan påverkas. Efter hand kan barnen också få smärtor, förlamningar, epilepsi samt svårt att prata. De flesta barn som drabbas lever bara några år efter att de insjuknat. Adrenoleukodystrofi kan inträffa även i ungdomen eller i vuxen ålder med liknande symptom. I dessa åldrar sker dock sjukdomsförloppet inte lika snabbt.
Sjukdomen beror på en mutation i genen ABCD1 som kodar för det så kallade adrenoleukodystrofiproteinet. Det proteinet behövs för att cellerna ska kunna bryta ned de långa fettsyrekedjor som ingår i cellernas membran. Vid sjukdomen är funktionen hos proteinet nedsatt vilket gör att fettsyrekedjorna inte kan brytas ner utan i stället ansamlas i kroppens celler. Detta leder i sin tur till inflammation i det skyddande höljet myelin som är nödvändigt för att nervtrådarna snabbt ska kunna leda nervimpulser vidare.
Benmärgsceller från patienten
Den vanligaste formen av adrenoleukodystrofi är cerebral adrenoleukodystrofi.
I dag finns inget godkänt läkemedel mot cerebral adrenoleukodystrofi utan den enda behandlingen som används är transplantation av stamceller från en givare. Det finns dock flera komplikationer och risker med dessa ingrepp. Riskerna minskar för de patienter som har en matchande syskongivare. Dock är det endast 30 procent av patienterna som har en sådan, och därför finns det ett stort behov av nya behandlingar, skriver EMA.
Den nu rekommenderade genterapin, som kallas Skysona (elivaldogene autotemcel), består av omogna benmärgsceller som tas från patienten. Cellerna modifieras med ett så kallat lentivirus som innehåller en funktionell kopia av ABCD1-genen för adrenoleukodystrofiproteinet.
När dessa modifierade celler ges tillbaka till patienten genom dropp i en ven förväntas de spridas genom kroppen och utvecklas till olika typer av friska celler, inklusive hjärnceller, som producerar proteinet som patienter med sjukdomen alltså har brist på. På så sätt kan patienterna bryta ner de långa fettsyrekedjorna och symptomen på sjukdomen minskar.
Skysona är en engångsbehandling som endast kan ges på sjukhus som har erfarenhet av att behandla patienter med cerebral adrenoleukodystrofi, transplantera benmärg och använda genterapiläkemedel.
Studie visar förbättrad överlevnad
EMA rekommenderar godkännande av genterapin efter en studie med 32 manliga patienter under 17 år med cerebral adrenoleukodystrofi. Resultaten jämfördes med en studie där 59 patienter hade fått en stamcellstransplantation.
En analys två år efter den första infusionen visade att 90 procent av patienterna hade behållit sin motoriska funktion och kommunikationsförmåga. Det var också en förbättrad överlevnad jämfört med obehandlade patienter i tidiga stadier av hjärnsjukdomen.
Den allvarligaste biverkningen som visades i studien var låga nivåer av alla typer av blodkroppar. Att lägga till en ny gen i stamcellerna kan teoretiskt sett orsaka blodcancer. Detta har inte setts under de kliniska prövningarna, men patienterna kommer att fortsätta övervakas med blodprov för att se om det finns några sådana tecken.
EMA:s expertkommitté CHMP tar sitt beslut om ett rekommenderat godkännande av Skysona efter en positiv bedömning av Kommittén för avancerade terapier, EMA:s expertkommitté för cell- och genbaserade läkemedel.
Yttrandet kommer nu att skickas till EU-kommissionen som tar det slutgiltiga beslutet om ett försäljningstillstånd i EU.
