Ett nytt informationssystem kan minska risken för läkemedelsbrister samt även dämpa negativa effekter av de brister som ändå uppstår. Det skriver Läkemedelsverket i en ny rapport till regeringen.
Rapporten är en redovisning av det uppdrag som myndigheten fick i mars beträffande läkemedel som är av central betydelse under coronapandemin. Uppdraget var att öka samordningen kring tillgången av sådana läkemedel, främst intensivvårdsläkemedel.
Pandemin skapar läkemedelsbrister
Läkemedelsverket beskriver i rapporten att efterfrågan på vissa läkemedel ökat kraftigt under pandemin och att tillgången samtidigt i vissa fall varit begränsad. Myndigheten bedömer också att försörjningen är fortsatt känslig för olika störningar till följd av pandemin och att läkemedelsbrister kan uppstå. Störningarna kan bland annat vara produktionsbortfall på grund av hög smittspridning. Även nedstängningar och andra pandemiåtgärder kan störa produktion och distribution av råvaror, aktiva substanser och färdiga läkemedelsprodukter.
Enligt rapporten har Läkemedelsverket gjort och fortsätter göra en rad insatser för att öka samverkan mellan olika aktörer vilket i sin tur förebygger kritiska läkemedelsbrister och dämpar effekterna av dem. Myndigheten har byggt upp strukturer för fortlöpande dialog och samverkan mellan hälso- och sjukvården, läkemedelsdistributörer, tillverkare och andra aktörer. Dessutom samlar myndigheten in uppgifter om bland annat läkemedelsbehov och tillverkningsländer för att kunna göra återkommande sårbarhetsanalyser. Dessa analyser ger varningssignaler om vilka läkemedel som är känsligast ur försörjningssynpunkt.
Frivilliga initiativ
Läkemedelsverket framhåller även att det saknas en nationell aktör som har överblick över det aktuella läget i svensk läkemedelsförsörjning. Detta är ett problem som myndigheten har påpekat flera gånger tidigare. Men pandemin har enligt rapporten tydliggjort behovet av en aktör som har överblick över såväl tillgång (lagerstatus) som efterfrågan (förskrivning, försäljning) på läkemedel.
Under pandemin har regionerna skapat en egen samordningsstruktur för läkemedelsförsörjningen kallad Nationellt kontrolltorn. Den hanterar i nuläget omkring 160 slutenvårdsläkemedel. Och Sveriges apoteksförening har förbättrat tillgången till uppgifter om apotekens lagerstatus. Men, framhåller Läkemedelsverket, dessa aktörer har utifrån sina mandat ändå inte möjlighet att ta fram system som ger nationell överblick tillgänglig för alla aktörer och som har en garanterad fortsättning efter pandemin.
Den bristfälliga nationella överblicken skapar risker, skriver Läkemedelsverket. Dels ökar risken för läkemedelsbrister. Och dels kan det uppstå obefogad oro för att läkemedelsbrister ska uppkomma.
Vill få uppdraget
Därför föreslår Läkemedelsverket i rapporten att ett helt nytt sådant informationssystem ska byggas upp. Systemet ska fortlöpande ge nationella lägesbilder av lagerstatus, förskrivning och försäljning av läkemedel. Med hjälp av denna information ska Läkemedelsverket bland annat kunna göra prognoser som underlättar arbetet mot läkemedelsbrister.
Enligt förslaget bör systemet omfatta både öppen- och slutenvårdsläkemedel, men inte det receptfria sortimentet i dagligvaruhandeln. Systemet ska vidare på ett automatiserat sätt synliggöra uppgifter från andra system om tillgång (i form av tillverkares, distributörers och apoteks lagerstatus som samlas in av E-hälsomyndigheten) samt efterfrågan (i form av E-hälsomyndighetens uppgifter om försäljning och förskrivning). Däremot ska det enligt förslaget inte innehålla personuppgifter eller vara kopplat till hälso- och sjukvårdens system.
Läkemedelsverket vill ha regeringens uppdrag att ansvara för ett sådant system i samarbete med E-hälsomyndigheten. Vidare vill myndigheten ha finansiering för denna uppgift. I rapporten lyfter Läkemedelsverket även fram vissa juridiska frågor som behöver lösas för att bland annat bibehålla sekretesskyddet för känslig affärsinformation.
