Sverige fick fler apotek – men ägarna är få och utbudet likartat.
Det visar en ny forskningsrapport på uppdrag av Konkurrensverket, där apoteksreformen från 2009 analyseras i ett långtidsperspektiv.
Slutsatsen är att tillgängligheten har ökat efter omregleringen. Däremot har målen om ökad mångfald och entreprenörskap inte förverkligats.
Rapporten, som är författad av professor Sofia Kälvemark Sporrong och doktor Pia Frisk vid Uppsala universitet, är den första större uppföljningen som spänner över hela den femtonåriga period som gått sedan Sverige avreglerade ägandet av öppenvårdsapotek.
Omregleringen gav fler apotek
Ett av de tydligaste resultaten är att antalet fysiska apotek har ökat kraftigt sedan omregleringen – från 929 före 2009 till över 1 400 i dag.
Öppettiderna har förlängts, och e-handeln har fått ett starkt fäste. På det sättet är det tydligt att omregleringen ökat tillgängligheten.
Men utbyggnaden av de fysiska apoteken är inte jämnt fördelad. Nya apotek har framför allt etablerats där det redan finns andra apotek och annan handel, där kundflödet är större. Trots statligt stöd har landsbygden fått relativ liten del av tillskottet.
Jämfört med tiden före omregleringen kommer ökningen av antalet apotek från apoteksetableringar i 152 av landets 290 kommuner.
Däremot har apotekstillgången i övriga kommuner, det vill säga i nästan hälften av landets kommuner, antingen minskat eller varit oförändrad. De flesta kommuner som fått minskad tillgång på apotek klassas som landsbygdskommuner. I en tredjedel av Sveriges kommuner finns bara ett apotek.
Svårt för apotek i glesbygd
Förra året fick 55 apotek glesbygdsbidrag. Men även med bidrag har dessa apotek svårt med lönsamheten. Hälften går med förlust även efter bidrag, och Tandvårds- och läkemedelsverket anser att bidraget behöver ses över igen.
Forskarna pekar på att nuvarande ersättningssystemet, där apoteken får betalt för receptläkemedel de säljer från staten, leder till en överetablering av apotek i kommersiellt attraktiva området.
Apoteken får ett ökat fokus på försäljning, etableras nära andra apotek annan handel snarare än i anslutning till vårdinrättningar eller i socioekonomiskt svagare områden.
Tre jättelika dominerande ägare
Forskarna konstaterar att den ökade marknadskoncentrationen är en av de mest slående förändringarna.
De tre största aktörerna – Apotek hjärtat, Apoteket AB och Kronans apotek – står tillsammans för över 80 procent av omsättningen. En oligopolliknande situation.
Endast ett 50-tal apotek drivs i dag av fristående entreprenörer, trots att just entreprenörskap var ett av reformens uttalade mål. Förutsättningarna för små oberoende aktörer beskrivs som mycket tuffa.
Att det är få ägare som dominerar marknaden beror både på regulatoriska och ekonomiska fördelar med stordrift, exempelvis gemensamma kvalitets- och IT-system samt inköp av varor.
Det blev ingen mångfald
Mångfald, diversitet, var ett mål med omregleringen.
Omregleringen skulle skapa förutsättningar för entreprenörskap och nyföretagande, en ökad mångfald på marknaden skulle stimulera nya idéer, nya produkter och affärskoncept.
Den diversitet vi fått är e-handel, men i stort sett inget mer, enligt forskarna. De anser att beslutsfattarna borde ha förutsett resultatet. I Island, Norge och Estland, som omreglerades före Sverige har man fått just oligopolliknande marknader.
Forskarna ställer sig frågande till varför staten behöll ägandet av Apoteket AB och varför det fortfarande finns kvar. De skriver att det är oklart utifrån omregleringens mål och de public management-tankar som låg bakom den.
Pekar på svår arbetsmiljö för farmaceuter
En annan central fråga i rapporten är arbetsmiljön för farmaceuter.
Utökade öppettider, mindre enheter och en ökad betoning på detaljhandel har enligt rapporten bidragit till försämrade arbetsvillkor och en upplevd försvagning av säkerhetskulturen.
Därtill kommer brist på farmaceuter i delar av landet.
Det gör att patientsäkerheten riskerar att försämras och det gynnar inte en optimal läkemedelsanvändning.
Efterfrågar politiska beslut
Man får den marknad man beslutar om, konstaterar forskarna.
Om inget sker så kommer det inte att ske några förändringar på apoteksmarknaden, utöver att vi kanske får ännu färre kedjor.
De efterfrågar politisk vilja och politiska beslut. Vad vill samhället egentligen med apoteken? Det gäller särskilt de delar av apoteksverksamhet som är relaterade till apotekens samhällsuppdrag och rollen som en del av hälso- och sjukvården.
De pekar på att utvecklingen av farmaceutiska tjänster har avstannat efter omregleringen, trots att flera andra länder i Europa gått i motsatt riktning.
Om farmaceutiska tjänster ska bli en del av grunduppdraget behövs politiska beslut och nya ersättningsmodeller.
