I dag använder farmaceuter elektroniskt expertstöd, EES, vid expediering av läkemedel på apotek. Syftet med stödet är att varna om till exempel läkemedelsinteraktioner, felaktiga doseringar eller dubbelmedicinering.
EES utvecklas och granskas av E-hälsomyndigheten och nu har myndighetens fortsatta arbete med beslutsstödet utvärderats i en förstudie. Förutom att användas på apotek har man i förstudien undersökt potentiell användning av EES inom äldreomsorgen, för patienter, som uppföljning av läkemedelsanvändning och inom hälso- och sjukvården. Det senare bloggade Mikael Hoffmann, chef för Nepi, kritiskt om i Läkemedelsvärlden tidigare.
”Som förskrivare och tidigare ansvarig för en patientjournal i en region kan jag på en gång säga att EES är fel väg att gå för vården.”, skrev han i sin blogg. Den bärande kritiken är att EES inte har tillgång till all relevant information om patienten för att vara ett användbart beslutsstöd i vården.
Förstudien, som gjorts av konsultbolagen Lumell Associates och Acando, förordar heller inte att EES införs inom hälso- och sjukvården. Ett sådant införande har enligt konsulterna “låg potential”.
EES för patienter
Däremot ser man en “viss potential” för användning av expertstödet för patienter. Konsulterna rekommenderar därför E-hälsomyndigheten att på sikt, inom ett till tre år, att vidareutveckla, pilottesta och utvärdera EES för patienter. Man ser även att beslutsstödet eller delar av det har en ”relativt hög” samt ”hög” potential inom äldreomsorgen och som uppföljning av läkemedelsbehandling.
Men Mikael Hoffmann är fortsatt kritisk och säger att majoriteten av de varningar om till exempel olämpliga läkemedelsinteraktioner som EES ger signaler om redan hanterats i vården.
– Det är klart att vi ska hjälpa patienterna med information från beslutsstöd. Men som patient är jag inte betjänt av att få varningar om problem som vården redan tagit hand om, säger Mikael Hoffmann.
Onödiga varningar i EES kan i värsta fall riskera att patienten avbryter sin läkemedelsbehandling, menar Mikael Hoffmann. Han pekar också på ett potentiellt merarbete för farmaceuter på apotek och förskrivare inom hälso- och sjukvården med patienter som oroats i onödan.
– I stället för att stirra sig blind på att sprida EES borde man titta på hur man kan knyta ihop hela kedjan från vård, till apotek, till patient. I och med den nationella läkemedelslistan som lanseras nästa år borde man utreda hur information kan spridas och även återkopplas till berörda aktörer, säger Mikael Hoffmann.
Kräver helhetsöversyn
På E-hälsomyndigheten håller man just nu på att gå igenom och bedöma konsultrapporten.
– Till en början kommer vi att titta på hur vi kan förbättra EES för apotek, där det används i dag, säger Lisa Ericson på E-hälsomyndigheten.
En framtida förändring är att farmaceuterna inte kommer att behöva patientens/kundens samtycke för att göra en slagning i EES – något som krävs nu.
– Vi kommer också att se över möjligheten för dosapotek att ansluta till EES.
Vad gäller övriga rekommendationer, till exempel att göra EES tillgängligt för patienter, ska myndigheten göra en djupare analys. Lisa Ericson poängterar att ambitionen inte är att införa EES som det är utformat för apotek till fler användare. Hon säger däremot att delar av beslutsstödet och tekniken det bygger på skulle kunna vara användbart för fler än farmaceuter på apotek.
– EES behöver inte vara en helhetslösning, men det kan finnas en viss logik där som kan användas på andra ställen. Vilka det är går inte att säga i dag utan först krävs en helhetsöversyn. Rapporten om EES var en pusselbit och om vi ska göra en större översikt får vi landa i när vi gått igenom materialet och diskuterat det internt, säger Lisa Ericson.
