All förskrivning av humanläkemedel ska ske elektroniskt i framtiden. Det är Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens slutsats efter att ha utrett frågan om e-recept. Redan i dag förskrivs 98 procent av alla recept elektroniskt.
– Elektronisk förskrivning minskar riskerna för manipulation av pappersrecept, vilket är viktigt för patientsäkerheten. Samtidigt kommer en viss förskrivning av läkemedel på pappersrecept alltid att vara nödvändig, säger Annika Babra, enhetschef på Läkemedelsverket, i ett pressmeddelande.
Det var för drygt ett år sedan Läkemedelsverket och Socialstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att utreda vilka lagändringar som krävs för att införa e-recept som huvudregel, något som Läkemedelsvärlden.se skrev om då. Från både läkar- och apotekshåll var tongångarna positiva. Vissa frågor om patientintegritet och säkerhet vid it-störningar uttrycktes dock.
I det nu lagda förslaget finns också ett par undantag för när andra typer av förskrivning ska kunna ske. Ett är just vid tekniska störningar i till exempel förskrivarens journalsystem, hos E-hälsomyndigheten eller på apotek.
Andra undantag handlar om särskilda förhållanden som förskrivning till personer utan svenskt personnummer, personer med skyddad identitet, till ungdomar i vissa fall och vid köp av läkemedel i annat EES-land.
Myndigheterna lämnar också öppet för undantag av ”andra skäl”.
– Läkemedelsförsörjning måste kunna upprätthållas även vid olika typer av samhällsstörningar, därför måste det finnas möjligheter för förskrivning på annat sätt än elektroniskt när till exempel systemen av olika anledningar inte fungerar, säger Annika Babra.
Klart är också att faxens tid för förskrivning är förbi. Enligt förslaget ska möjligheten att faxa recept helt tas bort. Utredningen föreslår också att samordningsnummer och hälso- och sjukvårdens reservnummer ska kunna användas vid sidan av personnummer i vården, receptregistret och läkemedelsförteckningen.
Utredningen lämnar dock inget förslag på vilken teknik som ska användas, hur den ska göras tillgänglig för respektive förskrivare eller hur den ska bekostas.
– I förslaget har vi utgått från att alla har ett elektroniskt förskrivarstöd. Det var så uppdraget var avgränsat. Många tycker att det borde tas fram ett kostnadsfritt system, men det ingick i inte i uppdraget att titta på det. Men om alla förslagen i utredningen skulle genomföras skulle de föregås av en konsekvens- och kostnadsanalys, säger Annika Babra, på Läkemedelsverket
Utredningens förslag gäller endast humanläkemedel, inte djurläkemedel, och är inlämnade till socialdepartementet
