I början av året beslutade de fyra landstingen i den så kallade Fyrklövern, Dalarnas, Västmanlands, Gävleborgs och Uppsalas landsting, att upphandla Glaxosmithklines, GSK, pneumokockvaccin Synflorix till barnvaccinationsprogrammet. Först flera månader senare kunde avtalet skrivas på. Då hade upphandlingen på Pfizer/Wyeths initiativ varit uppe två gånger i förvaltningsrätt, vandrat vidare till Kammarrätten och slutligen avvisats överprövning i Regeringsrätten.
De senaste åren har det blivit allt vanligare att landstingens upphandlingar av vacciner och läkemedel till slutenvården avgörs i domstol. När Fyrklövern 2009 upphandlade läkemedel för totalt cirka 560 miljoner kronor blev till exempel ett -15-tal beslut föremål för juridisk prövning.
Andelen som går de klagande företagens väg har också ökat i takt med att överprövningarna blivit fler. En analys som gjorts vid Umeå universitet på uppdrag av Läkemedelsindustriföreningen, Lif, visar att av 35 överprövningsärenden i länsrätterna mellan 2008 och 2010 ledde 69 procent till bifall, det vill säga domslutet gick delvis eller helt emot landstinget. Stora företag som ofta överklagar tycks mer framgångsrika i termer av beviljat utfall.
Men ett bifall i länsrätterna innebär inte att det klagande företaget också i slutändan tar hem upphandlingen, utan bara att något måste göras om eller rättas till.
»Det har blivit väldigt gnälligt. Företagen hugger på skitsaker för att förhala. Det bekräftar bara mina fördomar om läkemedelsindustrin. Man letar med ljus och lykta för att finna det minsta lilla man kan överpröva om beslutet inte gått ens väg« är en kommentar från uppretad upphandlare som kommit fram i utredningen.
– Det går inte att hålla på så här. Jag har sagt till företagen att de måste sluta, säger Bengt Robertsson som under sina tio år som upphandlare i Uppsala landsting lägger mer och mer arbetstid på företagens överprövningar.
Det finns flera teorier kring varför överprövningarna ökat. En är att slutenvårdens del av den totala läkemedelsmarknaden i Sverige ökar. Enligt Socialstyrelsens beräkningar kommer kostnaden på slutenvårdssidan att öka med fem–sex procent de närmaste åren, medan kostnaden i princip beräknas stå still på öppenvårdssidan.
En annan teori som kan förklara de ökade överprövningarna kan vara att det görs fler samordnade upphandlingar, liknande den som Fyrklövern gjorde, där flera landsting går samman. Enligt utredningen från Umeå universitet tycks det som att samordnade upphandlingar leder till fler överprövningar. Kanske för att de då får större ekonomisk vikt för enskilda företag.
Upphandlingarnas betydelse för enskilda företag beror förstås på vad man har i sin läkemedelsportfölj. För vissa leverantörer handlar det om mycket pengar. På vaccinområdet kan det i princip handla om att vinna eller försvinna på den svenska marknaden om nationella upphandlingar, som nu av HPV-vaccinet, blir vanligare.
Samtidigt som företagen får mycket kritik från landstingens upphandlare svarar läkemedelsföretagen med att det är landstingens upphandlingsunderlag som är bristfälliga.
– Om överklagandena ökar så är det något fel. Då är det kunskapsnivån som är för låg, speciellt om överprövningarna går de klagandes väg. Och då måste landstingen bli bättre på att hantera det här, säger Rickard Bergström, vd på Lif.
Visst händer det att något ibland blivit uppenbart fel i förfrågningsunderlaget, medger Bengt Robertsson.
– Men om något är galet tycker jag företagen kan ta det innan sista dagen för korrigeringar.
Att företag inte gör det utan istället överklagar om upphandlingen inte går deras väg beskriver många upphandlare som taktik från företagens sida. Har man ett gammalt avtal som man inte får förlängt kan man genom att överklaga förskjuta beslutet.
– Jag kommer ihåg en gång då vi hade 30 procent rabatt i det gamla avtalet, medan det nya sa 60 procent. Det överklagades och vi förlorade ganska många miljoner innan det förhandlats klart.
Längre avtalstider på två plus två år istället för som nu totalt två år är en möjlighet för att som Bengt Robertsson säger »slippa köra tombola varje år«.
Det andra är att göra upphandlingarna enklare, det vill säga i princip bara gå på lägsta pris och undvika att lägga in viktning kring effekter. En övervägande andel av överklagandena är just relaterade till utvärderingen, visar Lif:s analys. Det är där det finns störst utrymme för tolkningsfrågor. Det är betydligt svårare att svara på frågan vilket som är det ekonomiskt mest fördelaktiga läkemedlet än att svara på vilket som är billigast. Så gjorde till exempel de fyra Norrlandslandstingen vid den senaste upphandlingen av slutenvårdsmedel. När de bara efterfrågade lägsta pris blev det inte några överprövningar av besluten.
Men en sådan utveckling innebär också att man lämnar den värdebaserade prissättningen vid upphandlingar.
– När det gäller upphandlingen av pneumokockvaccin i barnvaccinationsprogrammet som vi nu ska dra igång igen kommer vi nog att säga att det ska vara minst tiovalent och dra ett prisläge rakt av, pris per dos alltså, tror Bengt Robertsson.
I slutet av september ska representanter för företagen och landstingen träffas för att diskutera möjliga lösningar.
