I Socialstyrelsens senaste rapport om läkemedelsanvändningen har man speciellt intresserat sig för genusskillnaderna. Som är stora.
Under 2000 kostade kvinnors läkemedel 21 procent mer än männens, 10,5 miljarder kronor respektive 8,6 miljarder kronor. Det förskrevs 60 procent fler dygnsdoser (DDD) till kvinnor än till män, 2 316 miljoner DDD jämfört med männens 1 495 miljoner DDD.
De mest markanta skillnaderna ser man för medel mot depression och annan psykisk ohälsa och för läkemedel mot smärta. Antidepressiva förskrivs till exempel nästan dubbelt så ofta till kvinnor som till män.
Kostnaden per förskrivet läkemedel är däremot ungefär 20 procent högre för män än för kvinnor.
Mer läkemedel per recept
? Skillnaden beror främst på att män får en större mängd läkemedel förskrivet per recept än kvinnorna. Män får också modernare, dyrare behandling än kvinnor, säger Ingrid Schmidt på Socialstyrelsens läkemedelsenhet.
Tidigare undersökningar har indikerat att sannolikheten att få ett nyare och därmed dyrare läkemedel förskrivet är större för män än kvinnor. Speciellt när det gäller hjärt-kärlsjukdom.
Läkemedel mot högt blodtryck förskrivs till exempel i lika stor utsträckning till båda könen. Men männen fick snabbare tillgång till de nya läkemedelsgrupperna som ACE-hämmare och kalciumflödeshämmarna. Samtidigt konstaterar Socialstyrelsen i sin rapport att de flesta experter fortfarande är överens om att betablockerarna och diuretika har den bästa dokumenterade förebyggande effekten mot hjärt-kärlsjukdom.
För lite ACE-hämmare
? Men när det gäller behandling av hjärtsvikt är det sannolikt så att fler kvinnor än de som idag behandlas skulle ha nytta av ACE-hämmare, säger Ingrid Schmidt.
Socialstyrelsen har i en ny studie jämfört förskrivningen av dyra respektive billiga läkemedel mot depression, magsår, höga blodfetter och smärta.
? Det finns en tendens att välja dyrare läkemedel till män. Men skillnaderna är mindre än 1994, säger Ingrid Schmidt.
Och påpekar hon, dyrare läkemedel innebär inte självklart bättre behandling.
