Enligt det förslag som TLV presenterade förra veckan ska systemet med generiskt utbyte bli mer tvingande framöver för apoteken. Men enligt Lars L. Gustafsson, professor i klinisk farmakologi och ordförande i Stockholms läns landstings centrala läkemedelskommitté, Läksak, finns det också mycket att vinna på att öka kunskaperna om olika läkemedel och dess kopior hos förskrivare, myndigheter och landsting. Kunskapen borde bli större kring att det i vissa fall marknadsförs dyrbara och obetydligt modifierade läkemedelsmolekyler utan medicinska fördelar menar han.
Läksak har till exempel sett över antihistaminer och sett en oförklarlig förskrivning av det dyraste alternativet. När patenten gick ut för Clarityn som var den första produkten med loratadin, kom Schering-Plough som marknadsför preparatet med en ny produkt, Aerius som enbart finns receptbelagd. Den aktiva substansen i Aerius är desloratadin, den aktiva metaboliten av loratadin, med liknande medicinska egenskaper. Trots att den nya produkten är dyrare står den för 26 procent av antalet definierade dygnsdoser förskriven antihistamin i Stockholm
– Bara Stockholm skulle kunna spara 8 miljoner kronor per år genom att helt gå över från desloratidin till generiskt loratadin eller cetirizin, säger Lars L. Gustafsson.
Sett till hela riket förstärks bilden. Försäljningssiffror från Apoteket visar att desloratatin under 2008 förskrevs i högre utsträckning än loratadin med en fördelning på 40-60. Att det är så trots att desloratidin är omkring 10 gånger dyrare än generiskt loratadin tror Lars L. Gustafsson beror på okunskap.
– För de allra flesta patienter spelar det ingen roll vilket av dessa läkemedel patienten får men företaget bakom har lyckats med sin marknadsföring. Det visar att det inte räcker med att vi har generiskt utbyte, det måste också förvaltas på ett bra sätt och förskrivare behöver tillförlitlig information och ha goda farmakologiska kunskaper.
Användningen av generiska alternativ skiljer sig åt mellan länen mellan bara mellan kommunerna i Stockholms län finns stora skillnader.
– Det visar att vi har mycket att lära av varandra, säger Lars L. Gustafsson.
Vad gäller den totala försäljningen av antihistaminer står den receptfria delen för omkring hälften.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Det är bara att instämma, mer farmakologisk kunskap till medicinarna. Det är fantastiskt jobbigt att argumentera med patienter om att det faktiskt inte är skrivet i sten att medicin X är bäst bara för att det står utskrivet på receptet.
Efter att ha provat och använt massor av olika allergitabletter genom åren, har jag äntligen funnit en som hjälper 100% inom en halvtimma utan att göra mig dåsig, trött, oskärpt, svullen eller ge någon annan av de andra vanliga biverkningarna. Det råkar vara Aerius. Reklam eller ett högre pris har alltså inget med saken att göra – Aerius funkar helt enkelt bättre för många av oss allergiker. Ett tryggt och fungerande val. För övrigt undrar jag varför vi ska gynna generika? Företagen som tillverkar generika bedriver sällan forskning eller utveckling av ännu bättre mediciner, så snålheten bedrar visheten.