UPPDATERAD (25/5). Läkemedelskandidaten remdesivir är en av de experimentella substanser som testas mot covid-19. Nu börjar de första resultaten från de kliniska studier med substansen som pågår runt om i världen, inklusive i Sverige, att trilla in. Sammantaget kan sägas att de ger både positiva och negativa signaler om effekten på covid-19.
I en nyligen publicerad studie i Lancet med 237 covid-19-patienter sågs ingen effekt med remdesivir jämfört med placebo vad gällde förkortad sjukdomstid. Vissa tecken, om än inte statistiskt signifikanta, antydde dock att tidig behandling med substansen gav en viss positiv effekt.
Remdesivir eller placebo
Studien som genomfördes vid tio sjukhus Wuhan i Kina mellan 6 februari och 12 mars var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. Patienterna i studien hade alla laboratoriebekräftad covid-19, dokumenterat försämrad syresättning, lunginflammation och fick inte ha haft symtom i mer än 12 dagar.
Två tredjedelar av patienterna randomiserades till att få remdesivir och en tredjedel till att få placebo. Båda interventionerna gavs i tio dagar som intravenösa injektioner med 200 mg aktiv substans dag ett och därefter 100 mg i nio dagar.
Det primära effektmåttet var tid till klinisk förbättring inom 28 dagar från den dag patienterna randomiserades. Klinisk förbättring definierades som minskning av två tillstånd på en sexgradig skala där 1=utskriven och 6=död, eller tills patienterna blev utskrivna från sjukhuset om det inträffade först.
Ingen klinisk förbättring
Resultaten visade dock ingen effekt vad gäller tid till klinisk förbättring i gruppen som fick remdesivir jämfört med de som fick placebo. Mediantiden i remdesivirgruppen var 21 dagar och i placebogruppen 23 dagar. Inte heller dödligheten skilde sig åt mellan grupperna, där 14 procent i remdesivirgruppen avled inom 28 dagar jämfört med 13 procent i placebogruppen.
Däremot hade de som fick remdesivir relativt tidigt i sjukdomsförloppet, inom tio dagar från första symtomen, en numerärt sett kortare tid till klinisk förbättring (18 dagar) jämfört med de som fick placebo (23 dagar). Skillnaden var dock inte statistiskt signifikant.
Vad gäller rapporterade biverkningar var även den andelen liknande i de båda grupperna, (66 respektive 64 procent). Den vanligaste biverkningen i remdesivirgruppen var förstoppning, anemi, låga albumin- och kaliumvärden samt brist på blodplättar (trombocytopeni) och förhöjt bilirubin.
Positiva preliminära resultat
Ungefär samtidigt som Lancetstudien publicerades meddelades i går onsdag preliminära data från en annan klinisk studie med remdesivir, ledd av amerikanska National institute of allergy and infectious diseases (NIAID).
Studien, som omfattade 1 063 patienter med covid-19 och var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad hade liknande upplägg som den kinesiska studien publicerad i Lancet
Resultaten i den amerikanska studien visade att patienter som fick remdesivir hade fyra dagar kortare tid till återhämtning än de som fick placebo, 11 dagar jämfört med 15 dagar. Skillnaden var statistiskt signifikant. ”Återhämtning” definierades här som att vara tillräckligt frisk för att bli utskriven från sjukhus eller återgång till normal aktivitetsnivå. Andelen dödsfall i gruppen som fick remdesivir var 8 procent jämfört med 11,6 procent i placebogruppen, men den skillnaden var inte statistiskt signifikant.
De presenterade resultaten publicerades den 22 maj i New England Journal of Medicine.
Remdesivir till svenska patienter
Som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat ingår sedan början av april även svenska patienter i de studier med remdesivir som genomförs globalt. I de öppna, randomiserade och placebokontrollerade studierna ska remdesivir utvärderas hos patienter med måttlig respektive svår covid-19.
I Sverige deltar Karolinska universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus i Lund samt Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Sammanlagt ska omkring 100 svenska covid-19-patienter rekryteras.
