Hur kom det sig att du gjorde din doktorsavhandling om just TBE?
– Jag är hemskt intresserad av virus och virussjukdomar. TBE ökar mycket just nu och blir ett större och större problem. Men fortfarande är det mycket vi inte förstår.
– En fråga är ju hur viruset tar sig till hjärnan och en annan hur sjukdomsprocessen drivs av immunsvaret mot infektionen, varför vissa personer drabbas svårare av TBE. För att undersöka det närmare har vi tittat på hjärnan hos möss.
Svårt hitta viruset hos redan sjuka
– Sen vet vi inte så mycket om TBE-viruset och dess genetik. När patienten kommer till sjukvården med neurologiska symtom och diagnosticeras med TBE har det ofta gått så låg tid det svårt att hitta viruset som orsakade det. Så vi vet inte så mycket om hur olika stammar orsakar svår sjukdom.
Vad är det viktigaste du och dina forskarkollegor upptäckt om TBE?
– Vi har gjort genetiska jämförelser av olika virusstammar sida vid sida. Då såg vi att en virusstam som man faktiskt lyckats isolera från en patient i Stockholmsområdet, var extra farligt och orsakade svår sjukdom hos möss.
TBE-viruset visade sig extra farligt
– Den här virusstammen, 93/783, har ett par förändringar i sitt ytprotein som gör det särskilt neurovirulent, alltså att det lättare och snabbare infekterar hjärnans nervceller och orsakar sjukdom. Förändringarna påverkar även hur väl antikroppar från TBE-vaccinerade skyddar mot viruset.
– Våra studier visade att den här stammen var extra farlig för möss, men vi tror att resultatet också gäller för människor.
Viktigt att veta vilka TBE-virus som cirkulerar
Vad betyder det i förlängningen?
– Att det är viktigt att hålla koll på vilka TBE-virus som cirkulerar, att vissa stammar kan vara farligare än andra. Eftersom det handlar om virusets ytproteiner skulle det också kunna påverka hur bra TBE-vaccinet skyddar mot det. Det är framförallt ytproteinerna som vårt immunförsvar reagerar på.
Hur vanligt är det här farliga viruset?
– Vi vet inte exakt, men vi tror att det fortfarande är ganska ovanligt.
Ofarlig virusmodell underlättar forskningen
Sen gjorde ni en ny modell av det farliga TBE-viruset, varför?
– Idag är det svårt att arbeta med TBE-virus eftersom man måste ha ett laboratorium med högre säkerhetsklass, ett BSL3-labb. Det gör att forskningen går långsammare. Så vi utvecklade en virusmodell som är ofarlig att arbeta med.
– Med en sån modell kan man lättare undersöka olika stammar av TBE, se om de har förändringar i sitt ytprotein som gör att de har extra hög risk att ge svår sjukdom och om våra nuvarande vaccin skyddar mot dem.
”Drömmen är nya behandlingar mot TBE”
Vad hoppas du att din forskning leder till?
– Man skulle såklart vilja veta mer om hur bra TBE-vaccin skyddar mot olika virusstammar.
– Vår forskning bidrar också med en liten pusselbit till hur hjärnan och immunförsvaret reagerar, vad som gör att kroppens celler kan attackeras av viruset.
– Drömmen är förstås att lärdomarna kan leda till nya behandlingar för TBE-drabbade, som hjälper kroppens immunförsvar att stå emot en virusinfektion eller minskar onödig inflammation i ett senare skede.
