På uppdrag av regeringen har Läkemedelsverket utvärderat tjänsten med maskinell dosdispensiering. Genom att bland annat gå igenom litteraturstudier, enkäter och ärenden som kommit till Socialstyrelsen, har myndigheten nu kommit med en rapport. Resultatet i den är att det inte går att dra några slutsatser om att patientsäkerheten ökar med dosläkemedel jämfört med traditionell läkemedelshantering.
På plussidan finns faktorer som att tillfrågade yrkesgrupper anser att dostjänsten bidrar till minskad dubbelmedicinering och förväxling. Även patienterna upplever att den är en trygghet och ett bra hjälpmedel. Men det framkommer också att det finns flera brister framför allt beträffande ordinationssystemet.
De registerstudier som myndigheten tittat på pekar på att det totala antalet läkemedel per patient ökar vid en övergång till dostjänsten och att det görs färre förändringar i ordinationerna. Från Distriktssköterskeföreningen anser man bland annat att dospåsarna är svårhanterliga och man vill att alla patienter som använder dos bör få en läkemedelsgenomgång minst en gång om året för att motverka att läkemedelsbehandlingen konserveras.
Läkarförbundet anser att övergången från e-Dos till Pascal varit problematisk och att ordinationstjänsten Pascal måste förbättras avsevärt för att dostjänsten ska vara patientsäker. Även Lif och Svensk Dos pekar på vikten av att Pascal behöver förbättras för att dosordinatonerna ska fungera bra.
Läkemedelsverkets utredning har bara tittat på ApoDos, alltså det system som Apoteket AB haft, eftersom det hittills varit det enda som funnits på marknaden. Man föreslår nu att det utifrån rapporten tas fram kvalitetskriterier som ska användas på den omreglerade dosmarknaden.
Tidigare i år kom en avhandling från Göteborgs universitet som visade att äldre som får sina läkemedel genom dostjänst har en sämre kvalitet i sin läkemedelsbehandling än andra.