En förutsättning för detta är den ökade kunskapen kring enzym- och receptorpolymorfismer. En annan är utvecklingen av ny teknologi för snabb detektion av stora mängder mutationer. De senaste åren har åtskilliga så kallade high-throughput-metoder för mutationsdetektion sett dagens ljus.
DNA-mikrochips
En metod på stark frammarsch är den nya DNA-mikrochip-teknologin som med fördel kan användas för att detektera mutationer i de gener som kodar för viktiga cytokrom P450-enzymer eller läkemedelsreceptorer. Chipsen pionjärutvecklades av det kaliforniska företaget Affymetrix och utgörs av små och behändiga men än så länge dyra miniatyrsystem, uppdelade i ett stort antal celler som innehåller specifika oligonukleotider (se bild).
Dessa konstgjorda DNA-bitar fungerar som sonder som hybridiserar med fluorescensmärkta DNA-prover, beroende på om detta DNA är komplementärt till sondens eller inte. Olika celler på chipset lyser sedan beroende på om patientens DNA är muterat eller omuterat. Klinikanpassade gentester baserade på DNA-mikrochips eller liknande teknologier, inriktade på speciella patientkategorier, är under utveckling inom industrin (se angränsande artikel om Eurona Medical).
"Myndigheter måste driva på"
Trögheten inom den tunga läkemedelsindustrin gentemot denna utveckling har dock varit påtaglig, och optimismen hos Kl-professorerna Folke Sjöqvist, Leif Bertilsson och Magnus Ingelman-Sundberg är inte fullt lika stor som den hos det svenska pionjärföretaget Eurona.
– Tyvärr måste nog myndigheter som Läkemedelsverket och FIDA vara drivande för att få till stånd en utveckling mot genetiskt individanpassad behandling inom den närmaste tiden, säger Magnus Ingelman-Sundberg med tydlig adress till nyutnämnde LIVIV-generaldirektören Gunnar Alvan, som har sitt tjänsterum vägg i vägg med det rum på Huddinge sjukhus där intervjun för Läkemedelsvärlden går av stapeln.