Våra äldre behandlas fortfarande med läkemedelsterapi där bäst före datum passerades för 10 till 15 år sedan. En allenarådande patientansvarig läkare som tar hela ansvaret löser inte problemen med läkemedelsterapi. Första linjens hälso- och sjukvård till äldre leds av äldresjuksköterskor och apotekare. De kan tillsammans optimera läkemedelsbehandling och hänvisa till primärvården när kompetensen inte räcker till eller när diagnos saknas eller behöver säkerställas tydligare.
Självständigt arbete för äldresjuksköterska och apotekare är en grundförutsättning. Precis som en läkare kan skriva remiss till en sjuksköterska eller apotekare ska en apotekare kunna skriva remiss till en läkare. Fler kompetenser vid diagnos och behandling inklusive läkemedelsförskrivning är lösningar som skulle göra den äldres livskvalitet och läkemedelsterapi bättre.
Med mina vardagserfarenheter som apotekare och med lång erfarenhet i vården understryks behovet av Nationella riktlinjer som dirigent i vården.
– Vid apotekares granskning av journaler på SKL:s uppdrag misstänks att 20 av 29 patienter inte har objektivt fastställd diagnos. Hur ska då behandlingen kunna bli bra?
– Överläkare säger till yngre kollega att den äldre kvinnan får stå kvar på vätskedrivande behandling för det är svårt att ändra till idag rekommenderad behandling. Apotekare tycker inte att det är svårt. Det verkar som om man vill ha kvar svängdörrspatienterna på sjukhuset för att kunna fortsätta att redovisa överbeläggning på avdelningen. Den äldre kvinnans livskvalitet verkar inte vara viktig.
Maj-Britt Elmvik
leg apotekare med inriktning äldre och läkemedel