Så gott som alla de omkring 70 000 personer per år som får basalcellscancer blir botade. Men för några av dem kan sjukdomen ändå orsaka stora problem och mycket lidande.
Det är de som får högaggressiva tumörer. Basalcellscancer uppkommer vanligen i ansiktet. Högaggressiva tumörer växer inte bara på ursprungsstället utan sprider sig även in i omkringliggande vävnad. Dessa patienter får ofta gå igenom upprepade operationer för att få bort all cancervävnad.
Nu har forskare i Göteborg tagit fram ett digitalt diagnosstöd som gör det lättare att tidigt identifiera de aggressiva tumörerna. Då kan man också operera dessa patienter med en lämpligare metod redan från början. Forskarna presenterar sina resultat i en studie i Dermatology Practical & Conceptual.
Aggressiv basalcellscancer svår att operera
Basalcellscancer (basaliom) är den vanligaste och också den “snällaste” av de tre huvudtyperna av hudcancer, som alla har många timmar i solen som en viktig riskfaktor. Basalcellscancer växer vanligen sakta och sprider sig sällan till andra delar av kroppen. Detta till skillnad både från den allvarligaste typen, malignt melanom, och även från skivepitelcancer.
Behandlingen vid basalcellscancer är att operera bort tumören. Efter operationen skickas den borttagna vävnaden till en patolog för kontroll.
När det handlar om högaggressiva tumörer hittar patologen då ofta kvarvarande cancerceller i kanterna av vävnadsprovet. Detta tyder på att man inte har lyckats få bort hela tumören och operationen kan behöva göras om.
Hittade tydliga tecken
Forskarna vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet har därför utvecklat en algoritm som mycket pricksäkert i förväg kan hitta aggressiva tumörformer.
Deras studier bygger på bilder av tumörer hos 297 patienter med bekräftad basalcellscancer. Bilderna är tagna både med vanlig kamera och med hjälp av dermatoskop – en sorts förstoringslupp försedd med en stark ljuskälla.
Sex erfarna hudläkare analyserade bilderna oberoende av varandra. Syftet var att fastställa vilka som är de tydligaste tecknen på att en tumör är högaggressiv.
Studien visar att de tydligaste tecknen är om tumören har en knölig yta, om dess gränser är suddiga, samt om den hade ett ljusare slätt parti (ofta kallat ”white porcelaine area”). Även sårbildning där det finns små blodkärl visade sig vara ett kännetecken på att det rör sig om en aggressiv form, vilket tidigare inte varit känt.
Algoritm med hög känslighet
Baserat på dessa fynd skapade forskarna en algoritm och testade hur bra den var på att skilja ut högriskformer från annan basalcellscancer. Algoritmen hittade 81,4 procent av de högaggressiva fallen.
Studiens förstaförfattare är forskaren Hannah Ceder. Hon är doktorand på institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet, samt specialistläkare inom hud- och könssjukvård på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– Det vore bra för patienterna om vi kunde utveckla enkla preoperativa metoder som hjälper läkare att identifiera dessa högrisktumörer, som den här algoritmen, säger hon i ett pressmeddelande.
Vill se bättre behandling av basalcellscancer
Hannah Ceder är en av de kirurger i landet som behärskar operationsmetoden Mohs kirurgi. Den metoden är lämplig vid högaggressiv basalcellscancer. Kirurgen samarbetar under operationen med en patolog som analyserar vävnadsprover medan patienten är kvar på operationsbordet.
Syftet är att vara helt säker på att hela tumören är borta innan operationssåret stängs.
– Mohs kirurgi ger oss full kontroll av marginalerna, samtidigt som vi bevarar frisk vävnad. Vi har tidigare visat att vanlig kirurgi misslyckas med att ta bort hela tumören i över hälften av fallen, när det gäller patienter med högaggressiv basalcellscancer på näsan, säger Hannah Ceder.
Långa väntetider
Metoden är dock mer resurskrävande än standardbehandlingen och väntetiderna för Mohs kirurgi är långa. Även av det skälet behöver man använda diagnostiska verktyg som den nya algoritmen, menar Hannah Ceder:
– Det skulle göra det lättare att avgöra vilka tumörer som enkelt kan opereras bort med vanlig kirurgi utan en biopsi först, och vilka som kräver ytterligare undersökning för att identifiera de fall som kräver Mohs kirurgi.
