?Dextropropoxifen måste bort från marknaden?

Mellan 140 och 190 människor dör varje år i Sverige till följd av förgiftningar där det smärtstillande läkemedlet dextropropoxifen är inblandat. Dextropropoxifen är därmed det i särklass vanligaste läkemedlet vid dödliga förgiftningar i Sverige och det är långt ner till det näst vanligaste, bensodiazepinen flunitrazepam, som ?bara? orsakar en tredjedel så många dödsfall per år.
Tidigare har man trott att det mest handlat om medvetna självmord och missbrukare som har överdoserat, men nu kan Birgitta och Ulf Jonasson vid Institutionen för rättsmedicin vid Uppsala universitet visa att många fler dödsfall än man kunnat utläsa ur statistiken är rena olycksfall.
? Cirka 40 personer per år dör bara genom olyckor där man, av okunskap, blandat alkohol och dextropropoxifen, säger Birgitta Jonasson. Sedan är det ett antal som av misstag kombinerat dextropropoxifen med sedativa preparat samt ungdomar som agerar ur ett suicidbeteende, d v s kastar i sig tabletter för att skrämmas utan att egentligen ha för avsikt att begå självmord.
Totalt handlar det om ett 75-tal personer som varje år dör genom olyckshändelser med läkemedlet.

Snabbt förlopp
Dextropropoxifen har ett tämligen smalt terapeutiskt fönster och både alkohol och många sömnmedel potentierar preparatets toxiska effekter. Vid en överdos drabbas man av medvetslöshet och sedan andningsstillestånd och förloppet är mycket snabbt. De flesta dör inom en timme och hinner därför aldrig till sjukhus för avgiftning.
Tillsammans med alkohol eller sömnmedel kan dödliga toxiska effekter uppstå redan vid terapeutiska doser. Det är också så många av olycksfallen går till.
? Ett vanligt scenario vid förgiftning av misstag är en medelålders man med värk som fått dextropropoxifen utskrivet och fortsätter att dricka alkohol som vanligt, säger Ulf Jonasson.
? Även ungdomar som testat att blanda tabletter och alkohol för att potentiera alkoholens effekt återfinns i dödsstatistiken, säger Birgitta Jonasson.

Bort från marknaden
Lösningen på problemet är enkel, menar Birgitta Jonasson
? Vårt recept är klart, säger hon. Ta bort alla preparat som innehåller dextropropoxifen från marknaden. Det finns flera alternativa smärtlindrare med likvärdig eller bättre effekt som t ex paracetamol, ibuprofen eller tramadol som inte alls har samma toxicitet.
Om en total avregistrering inte är möjlig menar Birgitta Jonasson att man åtminstone måste införa ordentliga restriktioner kring dextropropoxifenpreparaten.
? Dextropropoxifen är inte ens narkotikaklassat i de mängder som finns i preparaten, säger hon. Substansen som sådan är visserligen klassad som narkotika, men i de mängder den förekommer är det helt fritt att skriva ut den i Sverige.
I Norge och Danmark införde man restriktioner för dextropropoxifen 1982 respektive 1988 och där har man fått ner både användningen och dödsfallen, men de är inte borta helt.
? Internationella erfarenheter från USA och England liksom från våra nordiska grannländer visar att försök att informera både läkare och allmänhet om dessa risker har misslyckats, säger Birgitta Jonasson. Därför är restriktioner eller allra helst indragning de enda framkomliga vägarna.

Distalgesic inte vanligast
Tvärt emot vad många tror är det inte de mycket vanliga kombinationspreparaten som Distalgesic och Paraflex Comp som är vanligast vid dödliga förgiftningar. Istället är det preparat med enbart dextropropoxifen som Doloxene, Dolotard och Dexofen som dominerar förgiftningsstatistiken. Trots att dessa endast står för 26 procent av dextropropoxifenförskrivningarna så förekommer de i 62 procent av dödsfallen. Det beror sannolikt på att de innehåller en större mängd dextropropoxifen än kombinationspreparaten, menar Ulf Jonasson.
En annan intressant skillnad ifrån förskrivningsmönstret är att trots att dextropropoxifenpreparat mest skrivs ut till äldre är det främst personer under 50 som råkar ut för dödliga förgiftningar. Detta kan bl a bero på att yngre är mer benägna att använda läkemedel i berusande syfte än äldre, menar Ulf och Birgitta Jonasson. Och med ett så toxiskt läkemedel som dextropropoxifen så får experimenterandet dödlig utgång betydligt oftare med dextropropoxifen än med t ex sömnmedel.
Detta är femte gången Ulf och Birgitta Jonasson presenterar data kring sin forskning på dextropropoxifen vid Läkaresällskapets rikstämma. De kommer i februari nästa år att försvara sina avhandlingar på området och deras forskning kommer också att ges ut i en populärvetenskaplig rapport av Rättsmedicinalverket under 1999.