Nyligen gick Världshälsoorganisationen, WHO, ut med en rekommendation om att vaccinera barn i Afrika med malariavaccinet RTS S. Det är det första godkända vaccinet mot malaria. Rekommendation har dock väckt debatt eftersom vaccinets effekt mot allvarlig sjukdom ligger på 30 procent, en effekt som kritiker anser är alldeles för låg.
En av dem som tycker att man borde ha väntat med en rekommendation tills det hade gjorts fler studier är Anders Björkman, professor och malariaexpert vid Karolinska institutet. Han tror att det kan finnas en bättre vaccinkandidat om cirka tre år. Dock anser han att det inte räcker med att vaccinera mot malaria även om det kommer ett effektivare vaccin.
– Det kommer att finnas en risk att bli infekterad även om man är vaccinerad. Malariaparasiten är dödlig och därför kommer vi inte ifrån att vi också måste ha livräddande medicin, säger han.
Nya läkemedel mot malaria på gång
Antalet dödsfall i malaria har minskat de senaste åren med hjälp av ökad användning av myggnät, bättre diagnostik och mer effektiv behandling. Men trots det dör många människor fortfarande av den parasitorsakade sjukdomen. I Afrika, som är den värst drabbade kontinenten, dör 260 000 barn under fem år i sjukdomen varje år.
Det finns flera nya läkemedel mot malaria under utveckling. Anders Björkman är själv involverad i forskning om en ny läkemedelskandidat. Den testas i en fas II/III-studie som just har startat i Mali, Burkina Faso och Niger.
Men enligt Anders Björkman dröjer det minst fyra år till innan något nytt läkemedel mot malaria kan finnas på marknaden.
Problem med resistensutveckling
När det väl kommer fram ett nytt malarialäkemedel är nästa kritiska fråga hur länge det kan behålla sin effekt. Hittills har det varit ett svårlöst problem att malariaparasiten efter ett tag utvecklar resistens mot de behandlingar som funnits.
Läkemedlet klorokin var till en början ett effektivt läkemedel som bidrog till att barnadödligheten i malaria minskade rejält. Men på grund av resistens som började sprida sig på 1980- och 90-talen fungerar detta läkemedel knappt alls längre.
Det läkemedel som i dag används är artemisinin. Detta ges i kombination med ett eller flera andra malariapreparat. Kombinationen kallas för ACT-behandling och ger ett mycket effektivt skydd mot sjukdomen. Kombinationen ger fler angreppspunkter på parasiten vilket också minskar risken för resistensutveckling.
Men trots detta upptäcktes år 2008 resistens även mot artemisinin. De första fallen upptäcktes i Kambodja, och under åren därpå spreds resistensen även till närliggande länder. I och med att det är en kombinationsbehandling finns det dock åtgärder att ta till.
– Man har kunnat bromsa resistensen genom att byta ut kombinationsläkemedlet i behandlingen. Därmed har det inte blivit samma katastrof som med klorokinresistensen, säger Anders Björkman.
För att stoppa resistensen i Sydostasien har man även arbetat med att bekämpa myggorna med insektsmedel i de områden som har drabbats.
Resistens även i Afrika
Nyligen kom dock rapporter om att resistens mot artemisinin har börjat sprida sig även på den afrikanska kontinenten. Det är mycket oroväckande förklarar Anders Björkman.
– Riskerna vid en eventuell fortsatt resistensutveckling är så enorma för barnens hälsa att det här är ett en högst angelägen fråga. Det är fortfarande inte så att det påverkar behandlingseffekten, men det är extremt alarmerade information som man måste ta tag i så att det inte blir samma katastrof som med klorokin, säger Anders Björkman.
Han menar dock att situationen trots allt troligen är gynnsammare nu än när klorokinresistensen började att sprida sig. Nyare analysmetoder gör att resistens kan upptäckas tidigare. I fallet med klorokin upptäcktes resistensproblemen först när turister som hade besökt malariadrabbade områden blev sjuka.
– Att den här senaste upptäckten har gjorts så pass tidigt gör att man kan agera med motåtgärder, till exempel lokal intensiv myggbekämpning, bara viljan finns.
