Det går att idrotta med astma

Numera definieras doping av den Internationella Olympiska Kommittén, IOK. Inom klass 1 A, förbjudna preparat; stimulantia, finns ett stort antal kemiska ämnen och dessutom gör IOK ett tillägg med ?närbesläktade ämnen?. Dit räknas beta2-agonister och idag är tre godkända i inhalationsform, salbutamol, salmeterol och terbutalin.
Att beta2-agonister är klassade som stimulantia beror på att man från början utgick ifrån ämnet adrenalin när man gjorde dessa läkemedel. Det är alltså mest en tradition att de klassas som stimulantia.
Tillägget ?närbesläktade ämnen? har skapat förvirring om hur alfastimulerande läkemedel som vanliga näsdroppar skall betraktas. Den aktuella tolkningen är att de är tillåtna.
? Det är viktigt att det finns så bra medel att det går att idrotta på toppnivå utan att det är ett hinder att ha astma, säger Kjell Larsson. Man skall på uppmaning kunna visa intyg på att man har fått läkemedlen utskrivna på recept och då är det tillåtet att använda de flesta läkemedel utom beta2-agonister i tablettform.
Den inhalerade beta2-agonist fenoterol som är inte  tillåten. Det beror enbart på att den inte går att skilja från amfetamin i analys.
I Sverige finns det idag två långverkande beta2-agonister, salmeterol och formoterol. Salmeterol är godkänt enligt dopinglistan medan formoterol inte är godkänt, vilket beror på att man inte har hunnit än.
Att den nya gruppen astmamedel, antileukotrienerna, skulle ge några problem ur dopingsynpunkt är inte troligt, men i princip kommer de att vara förbjudna fram till de blir godkända.
? Sedan är det naturligtvis problem att vissa astmatiker är så svårt sjuka att de trots sin medicinering inte klarar av att tävla, säger Kjell Larsson. Det gäller ofta skidåkare.