För att åstadkomma uppsatta mål för patientrörligheten krävs ett utökat samarbete angående till exempel ömsesidigt erkännande av recept, upprättande av »referensnätverk« mellan högspecialiserade vårdgivare och samarbete i utvärdering av nya medicinska metoder. I Sverige har regeringen, vars generella inställning till förslaget är positiv, lagt en faktapromemoria på riksdagens bord. Promemorian finns att tillgå på regeringens hemsida under Socialdepartementet. Under Tjeckiens ordförandeperiod har patientrörligheten inte behandlats i någon större omfattning, vilket innebär att den blir en prioriterad fråga nu när Sverige tar över.
Patientrörlighetsproblematiken inom Europa har rönt alltmer uppmärksamhet hos medlemsländerna. I den politiska debatten skönjes en skiljelinje mellan det borgerliga blocket, som är allmänt positiva till ett utökat utbyte inom sjukvården, och uppfattningen från vänsterhåll att det kan leda till gräddfiler för mera bemedlade patienter.
Läkemedelsindustrin är också positiva, men ser många kvarvarande brister i förslagen. Det gäller läkemedelssubventionerna i samband med den ömsesidiga receptgiltigheten. Vidare anser man att läkemedelsindustrin och andra teknologileverantörer bör vara representerade i referens-nätverken för högspecialiserad vård.
EAHM (European Association of Hospital Managers) är en europeisk intresseorganisation för sjukhusen och den har framfört behovet av en kvalitetsstandard för sjukhusvården. Kommissionen anser dock att kvalitetskontrollen är en nationell angelägenhet och standardisering kan ske genom frivilligt erfarenhetsutbyte, vilket EAHM nu intensifierar.
Vi kan således se ett utökat engagemang i de nämnda frågorna och även om det internationella utbytet för närvarande är relativt lågt ? 4 procent av medborgarna har utnyttjat annat lands sjukvård och kostnaden är mindre än 1 procent av EU-ländernas totala sjukvårdsbudget ? finns det från bland annat Sverige en vilja att driva på utvecklingen.
