Under det första halvåret 2022 ökade antalet restsituationer igen efter en tillfällig nedgång året innan. Och den negativa trenden ser ut att fortsätta. En av anledningarna är Rysslands krig mot Ukraina, med höjda bränslepriser och inflation som följd.
– Mitt trista budskap är att jag tyvärr tror att läget kommer att bli värre innan det blir bättre, säger Bengt Mattson, sakkunnig på läkemedelsindustriföreningen Lif.
Han är också Lifs representant i Aktörsgemensamt dialogmöte om läkemedelstillgänglighet, ADL. Det är ett nätverk som har som syfte att öka beredskapen inom läkemedelssektorn och trygga tillgången till läkemedel.
Kriget påverkar restsituationer
Oftast är det problem i anslutning till produktionsplanering och produktionskapacitet som är orsaken till en restsituation. Även en oväntat hög efterfrågan kan vara en anledning. I nuläget är de ökade restsituationerna till stor del kopplade till kriget i Ukraina.
Ett av de stora problemen är brist på olika komponenter som behövs för tillverkningen av läkemedel.
– Det kan handla om vissa hjälpämnen, eller olika typer av reservdelar som behövs i produktionen. Läkemedel omfattas inte av sanktionerna mot Ryssland, men landet är en viktig källa till många andra saker som behövs i tillverkningen, säger Bengt Mattson.
Även senare led i läkemedelskedjan påverkas. Till exempel leder ökade bränslepriser till högre transportkostnader, vilket är en stor utmaning för leverantörerna.
Dessutom har inflationen en betydelse för priset.
– Med en inflation får vi en prisbild där kostnaden för företagen överskrider försäljningspriset när det gäller äldre generiska läkemedel, säger Bengt Mattson.
Kan bli högre priser
Nyligen godkände Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, vissa prishöjningar på sjukvårdsmateriel på grund av de stigande energi- och råvarupriserna. Nu ska myndigheten också se över takprissystemet för utbytbara läkemedel inom läkemedelsförmånerna. Till en början kommer TLV att utreda vilka åtgärder som går att genomföra på kort sikt för att hantera de kostnadsökningar som nu sker. Sedan kommer myndigheten också att se över möjligheterna att förändra takprissystemet på längre sikt.
– Det system som skapades för länge sedan fungerar inte om vi har inflation på tio procent. Det är troligt att kostnaderna för läkemedel kommer att öka på samma sätt som för andra varor, säger Bengt Mattson.
Insatser mot restsituationer
Lif har inga specifika förslag på åtgärder när det gäller just restsituationer som orsakas av kriget. Bengt Mattson hänvisar däremot till det paket av åtgärder som läkemedelsbranschen tidigare har presenterat.
Till exempel har organisationen Efpia (The European federation of pharmaceutical industries and associations), som representerar läkemedelsindustrin i Europa, tidigare kommit med nio åtgärdsförslag. Dessa handlar bland annat om att säkerställa en starkare insyn i läkemedelskedjan, förbättra transparensen och förståelsen för patienternas efterfrågan samt att utveckla ett övervakningsverktyg som ska finnas i hela Europa.
Enligt Lif är det även viktigt för läkemedelsföretagen att ha koll på lagerhållningen av läkemedel. Detta är också något som utredaren Åsa Kullgren lyfte i den statliga utredningen om vårdens beredskap. I den föreslår hon att företagen ska ha en lagerhållning på minst sex månaders normalkonsumtion. Bengt Mattson ser dock inte lagerhållningen som ett akut problem just nu.
– Det ska förstås finnas en lagerhållning men i dagsläget är lagren välfyllda. Det är viktigt att patienter inte börjar att hamstra läkemedel då detta kan leda till läkemedelsbrister, säger han.
Lif framhåller också att det är viktigt att företagen är extra noga med att undersöka vilka läkemedel som kan orsaka kritiska bristsituationer. Ett sådant exempel är den uppmärksammade bristen på epilepsiläkemedel som just nu råder. Många läkemedel är utbytbara mot andra liknande alternativ, men av försiktighetsskäl gäller detta inte för epilepsiläkemedel. Det blir därför extra kritiskt för patienter när dessa läkemedel tar slut.
– Det är viktigt att läkemedelsföretagen prioriterar brister på de läkemedel som inte är utbytbara, säger Bengt Mattson.
Lagförslag om sanktionsavgifter
Lif uppmanar också läkemedelsföretagen att restanmäla i tid. Företagen är skyldiga att anmäla restsituationer minst två månader i förväg eller så snart det går. Under det första halvåret i år skedde dock två tredjedelar av anmälningarna samma dag som restsituationen uppstod, eller ännu senare. De sena anmälningarna kan göra det svårare att lösa restsituationerna.
Under flera år har därför Läkemedelsverket efterfrågat en möjlighet att ta ut sanktionsavgifter om företagen inte anmäler restsituationer så fort det kan. Efter att detta även föreslagits av utredaren Åsa Kullgren ligger det just nu som ett förslag hos lagrådet.
Enligt förslaget ska ett företag som mest kunna få betala 100 miljoner kronor, en summa som Lif anser är orimlig. Föreningen motsätter sig inte sanktionsavgifter helt och hållet, men framför i ett remissvar att så höga avgifter sätter läkemedelstillgången i Sverige på spel. Detta eftersom företag skulle avregistrera många läkemedel för att inte riskera att få betala så mycket pengar.
