De flesta barn är tack och lov friska. Men även friska barn behöver ibland läkemedel mot exempelvis huvudvärk eller en infektion och många barn, fler än de flesta vill tro, behöver kontinuerlig behandling med läkemedel för att överleva.
Barn yngre än 18 år utgör cirka 20 procent av befolkningen, både i Sverige och i EU. I hela EU med sina 25 medlemsländer motsvarar detta mer än 100 miljoner människor. Förr i världen avbildades barn som små vuxna och man ansåg att de helst varken skulle synas eller höras. Idag är gränserna mellan barn och vuxna otydligare, men ett område där vi inte får glömma att barn är annorlunda än vuxna är läkemedelsområdet.
Det finns många studier som visar att barn i stor utsträckning får läkemedel som inte är studerade i den åldersgruppen. Generellt sett är det så att de minsta och svårast sjuka barnen är de som i störst grad utsätts för läkemedel som varken är studerade på eller anpassade för dem. Det är visat att det är större risk för ett barn som vårdas på sjukhus att drabbas av en felbehandling med läkemedel än vad det är för en vuxen patient. Detta beror bland annat på att många läkemedel som används till barn måste spädas eller omformuleras för att kunna ges i en korrekt dos, då läkemedlen från början är framtagna för att behandla vuxna. Det senaste året har vi också haft två mycket uppmärksammade, tragiska fall i Sverige där läkemedelsbehandling till barn slutat med dödsfall.
De flesta av oss vill nog egentligen inte tänka på att barn kan vara sjuka och behöva läkemedel, men nu är verkligheten sådan. Ibland hör man att det skulle vara oetiskt att forska på barn, men min fasta övertygelse är att det är oetiskt att inte forska på barn och framförallt är det oetiskt att inte ta tillvara och sammanställa de kunskaper som varje dag genereras då vi behandlar barn med läkemedel. Om vi inte gör det så framhärdar vi att behandla patienter utan evidens och vi gör om experimenten på varje barn eftersom vi inte vet vad som är bäst.
Både i USA och nu förhoppningsvis även i EU har man insett att något måste göras för att stimulera forskningen på läkemedel till barn. I EU diskuteras att läkemedelsföretagen kommer att åläggas att presentera studier på barn i alla de fall där det bedöms vara möjligt att läkemedlet kommer att användas till barn. Dessutom ska företagen utveckla barnanpassade läkemedelsberedningar så att det även är möjligt att dosera läkemedlet till barn på ett korrekt och säkert sätt. För detta föreslås företagen få sex månaders förlängd patenttid som ersättning för den ökade investeringen.
Förutom detta initiativ som förhoppningsvis på sikt kommer att generera mer kunskap och säkrare beredningar, så måste vi som till vardags arbetar med läkemedel till barn samarbeta för att sammanställa och sprida den kunskap som finns.
EU-parlamentet har nyligen antagit lagstiftning som ger incitament att studera läkemedel till barn. Detta är ett stort steg framåt för nya läkemedel till barn i Europa. Nu återstår bara att se hur det kommer att fungera i verkligheten och vad som händer med läkemedel som redan finns på marknaden och där patentet har gått ut.
Endast genom målinriktat arbete kan vi ge varje barn en effektiv och säker läkemedelsbehandling.