I regeringens proposition om ändrade regler för läkemedelssubventionen, föreslås att Läkemedelsverket fortlöpande ser över om ytterligare läkemedel kan göras receptfria. Bakgrunden är givetvis möjliga besparingar i statens kostnader för läkemedel. För konsumenterna innebär så kallade switchar från receptbelagt till receptfritt att tid och pengar för läkarbesök sparas.
För läkemedelsindustrin innebär överföringar normalt att ytterligare preparat kan marknadsföras till konsumenterna.
Andelen receptfria läkemedel är låg i Sverige. Inom EU är den i genomsnitt dubbelt så stor. Under senare år har endast en handfull switchar handlagts av Läkemedelsverket.
I slutet av 90-talet utfärdade EU riktlinjer för överföringar till receptfrihet. För drygt ett år sedan gav EU-kommissionen ASGP (The Association of the European Self-Medication Industry) i uppdrag att utreda frågan om utökad självmedicinering med receptfria läkemedel. I början av detta år överlämnade ASGP sin slutrapport till kommissionen.
Förutom nuvarande korta behandlingar föreslås att stabila tillstånd av vissa kroniska sjukdomar, till exempel astma, reumatism och högt blodtryck, omfattas. P-piller och vissa grupper av preventiva läkemedel föreslås också bli receptfria. Den engelska motsvarigheten (Medicines Control Agency) till Läkemedelsverket har tillsammans med brittiska läkar-, apotekar- och industriföreningar redan lagt fram en lista på substanser, som kan vara aktuella att överföra.
Det finns tre förutsättningar förutom de medicinska för att ökad receptfrihet skall beviljas: goda kunskaper i befolkningen, hög informationsberedskap samt att företag ansöker om receptfrihet. Tillgången på seriös medicinsk information ökar för varje år och andelen patienter som intresserar sig för sådan har fyrdubblats de senaste 25 åren.
Apotekens personalbrist är ett problem för rådgivningen. Detta bör dock klaras om läkemedelsinformation får vara huvuduppgiften för de anställda. Mer måste dock göras för att förbättra kvalitén på förpackningstexter och bipacksedlar. Genom minskade subventioner till ?switchmogna? preparat kan ansökningarna från företagen om receptfrihet förväntas öka.
Regeringen bör verka för fler receptfria läkemedel genom att ge Läkemedelsverket ökade resurser, så att det regulatoriska arbetet på området tar fart. I EU kan regeringen verka för att en vidare definition för självmedicinering antas.