Din forskning ledde fram till utveckling av HER2-antikroppen trastuzumab och läkemedlet Herceptin. Det är ett tidigt exempel på ett så kallat skräddarsytt läkemedel eftersom det ger effekt hos de som har en HER2-positiv tumör. Får vi se mer av det i framtiden?
– Det är definitivt dit vi är på väg inom cancerbehandling. Vi har länge antagit att cancer i en viss del av kroppen är samma sjukdom men nu vet vi att det inte stämmer. Herceptin ger till exempel inte bra effekt i en stor population men vi såg att de 20-25 procent av kvinnor med överuttryckt HER2 blev hjälpta. Inom bröstcancer har det sedan länge varit känt att det finns olika grupper, hormonberoende och icke-hormonberoende tumörer. Nu har vi HER2-gruppen också. Trenden att kartlägga tumörtyper och hitta behandlingar är stark.
Hur skiljer sig HER2-positiva tumörer från andra?
– De växer snabbare och är mycket mer aggressiva. I runt 10 procent av äggstockscancerfallen, vissa magcancer och huvud- och halscancer finns samma överuttryck av HER2. Gemensamt är att de ofta svarar dåligt på standardbehandlingar men det är inte klart varför. Vi vet inte heller varför den här variationen uppstår, vi vet bara att den inte är ärftlig.
Vad ligger ditt forskningsfokus på nu?
– Vi försöker undersöka hur vi kan hjälpa de kvinnor som inte svarar på behandling trots att de är HER2-positiva. Det finns också en grupp som först svarar på Herceptin men sen får återfall. Vi har bland annat tittat på Herceptin i kombination med substansen lapatinib som också hämmar tumörtillväxt genom att blockera HER2 och HER1-receptorer.
– Lapatinib finns redan som godkänt läkemedel i EU under namnet Tyverb och i USA för behandling av HER2-bröstcancer men bara för dem som inte svarat på Herceptin. Vi tror att det kan ge effekt redan i ett tidigt stadium av cancer men väntar svar från en större klinisk studie som just avslutas.
Har ni tittat på effekten med enbart lapatinib?
– Det avslutas just nu en annan studie av kvinnor med HER2-positiv bröstcancer som jämför behandling med enbart trastuzumab, enbart lapatinib eller en kombination. Vi väntar på resultaten där också för att se hur det faller ut.
En fråga som ofta dyker upp är hur personligt det kan bli. Är det för dyrt för industrin att hålla på med skräddarsydda terapier?
– Det kommer inte att handla om 1 000 olika bröstcancersorter utan att vi identifierar omkring åtta, tio stycken. Vissa av dessa subgrupper kommer antagligen av vara liknande för andra cancerformer. Med 1,2 miljoner nya fall per år av bröstcancer där 20-25 procent är HER2-positiva blir det stora grupper som kan behandlas med god effekt. Industrin börja se detta och har
ändrat sitt sätt att arbeta.
Hur kopplar man ihop subgrupperna med rätt läkemedel?
– Vi har satt upp stora paneler med humana cellinjer av cancerceller, totalt 480 varav
52 för bröstcancer som vi börjar med att testa behandlingar på. Tidigare har man haft tre eller fyra cellinjer med följden att man inte haft ett urval som representerar verkligheten. Jag tror att många läkemedelskandidater som skulle kunna ha varit bra kastats bort för att man testat på fel typer av cancer. Men nya metoder öppnar för att gå tillbaka och testa gamla kandidater på nya tumörtyper.
Du är chef för ett kliniskt-translationellt forskningsprogram på UCLA. Vad innebär det sättet att arbeta?
– Vi flyttar oss från labbet till kliniken och sen tillbaka till labbet för att förändra och testa igen. Stommen i arbetet är att vi har forskargrupper som består av folk som kan både klinik och grundforskning och som förstår varandras språk.
