Den biologiska klockan tickar oförtrutet vidare. Optimisterna tror att vi kan minska dess hastighet eller förlänga tidsrymden fram till livets slut. Pessimisterna ser fram emot livet efter detta. Realisterna nöjer sig med att göra livet så meningsfullt som möjligt och acceptera den dag det roliga är slut.
Detta första stycke har säkert provocerat många av er som läser Läkemedelsvärlden. När man närmar sig diskussionen om åldrandets gränser hamnar man lätt på minerad mark eller på ett gungfly. Det finns inga absoluta sanningar, men däremot vimlar det av personliga åsikter.
Lukrativt för charlataner
Att hindra de nedbrytande åldrandeprocesserna ? och ytterst döden ? är ett lukrativt område för allsköns charlataner. Till de mildare uttrycken kan man räkna mindre nogräknade försäljare av krämer som sägs ta bort våra åldringsrynkor och ?göra huden yngre?. Till de värre kan man räkna företag som för stora penningbelopp fryser ned människor strax före döden med mer eller mindre uttalade löften om återupplivning i en avlägsen framtid då man kan ?bota alla sjukdomar?.
Man kan göra det enkelt genom att helt ägna sig åt strikt medicinsk åldersforskning: varför åldras cellerna och hur åldras de? Men även med ett sådant angreppssätt hamnar man lätt nära eller över gränsen.
För just odödlighet är ett av de viktigaste kännetecknen hos tumörceller. Cancercellerna är cancerceller just för att de har satt cellens mekanismer för normalt åldrande och död ur spel. Vi befinner oss direkt vid själva paradoxen med livet ? livet och döden berör varandra och tycks vara förenade med en gordiskt oupplöslig knut. Kanske är det just utforskningen av gränstrakten mellan liv och död som ger livet dess mening?
Det tycks sålunda omöjligt att bibehålla en strikt naturvetenskaplig linje. Vänner av en absolut vetenskaplig ordning varnas redan nu. Detta tema kommer att försöka utforska domäner som till stor del befinner sig i dessa gränstrakter. Att benämna detta område ingenmansland känns instinktivt fel, eftersom ämnet rör själva livsnerven. ?Allemansland? är kanske en mer adekvat benämning, eftersom ingen av oss kan gå genom livet utan att beröras.