Delade meningar om inhalationsråd på apotek

Nyligen lanserade Sveriges Farmaceuter ett förslag om utökad rådgivning till astma- och kol-patienter på apotek. Förslaget bygger på en modell som testas i bland annat Norge där staten finansierar tjänsten med fem miljoner norska kronor under 2016.

Kristina Billberg Fritjofsson är ordförande för Sveriges Farmaceuter och menar att en liknande typ av tjänst bör införas i Sverige. Astma och kol-patienter skulle på en särskilt avsatt tid få strukturerad rådgivning om sina läkemedel av en farmaceut.

– Det finns mängder av studier som visar att astma- och kol-patienter inte tar sina läkemedel som de ska. En studie rapporterade felaktig teknik på upp till 94 procent beroende på inhalationstyp. Ett flertal andra studier visar på bristande följsamhet på upp till 50 procent hos patienter med nyutskrivna astmaläkemedel, Kristina Billberg Fritjofsson.

Enligt Kristina Billberg Fritjofsson handlar det om felaktig inhalationsteknik, men också om bristande kunskap om varför man tar läkemedlen.

– Jag är övertygad om att läkare och sjuksköterskor gått igenom detta med patienterna, men man glömmer. Astma- och kol-klinikerna är väldigt duktiga, men vården hinner inte följa upp behandlingen.

Emma Spak, ordförande i Läkarförbundets råd för läkemedel, it och medicinteknik, menar dock att första steget måste vara att förbättra hälso- och sjukvårdens insatser.

– Om sjukvården initierar en behandling är det också sjukvårdens ansvar att se till att behandlingen fungerar, säger Emma Spak.

Emma Spak poängterar att det finns nationella riktlinjer för behandling och uppföljning av astma och kol för olika åldersgrupper och att dessa förordar regelbundna besök hos både specialistsjuksköterska och läkare.

– Till exempel ska spirometri göras regelbundet. En av de viktigaste sakerna är att de som är involverade i uppföljningen av behandlingen också har god kännedom om patienten, information som i dag finns inom sjukvården.

Fungerar vården av astma- och kol-patienter bra i dag?
– Vi måste utveckla vården med bättre kontinuitet så att patienten får träffa samma doktor och samma astma-kol-sköterska vid varje besök och så att varje patient verkligen får de insatser som krävs. Vi måste leverera på vårt uppdrag och där tror jag tyvärr inte alltid att vi lyckas i dag, säger Emma Spak.

Skulle ett utökat uppdrag till apoteken kunna bidra där?
– Det kommer inte sällan förslag på tjänster som är tänkta att avlasta sjukvården på olika sätt men det är ofta oklart vilken effekt dessa tjänster skulle få och hur de praktiskt ska komplettera vården. I fall där det rör sig om tjänster som ska finansieras med skattemedel skulle det antagligen handla om nya pengar eller pengar som måste flyttas från sjukvården till apotek och då är frågan som måste besvaras var resurserna ger bäst resultat. Eventuella tjänster måste därför utvärderas innan de införs, säger emma Spak.

Kostnaden för ett pilotprojekt med utökad rådgivning till astma- och kol-patienter uppskattas enligt Sveriges Farmaceuter till 10 miljoner kronor. Kristina Billberg Fritjofsson menar dock att det inte skulle behöva skjutas till några extra resurser utan att det redan finns pengar i systemet som skulle kunna omfördelas.

– Till exempel skulle regeringens särskilda kronikersatsning kunna vara en möjlig finansieringsväg, säger Kristina Billberg Fritjofsson.

I förslaget påpekas att en förutsättning för en pilotstudie är att apoteksbranschen själv tar på sig ansvaret att göra en uppföljning av resultaten.

– I Norge där tjänsten är på försök ska man utvärdera frågeställningar som till exempel förbättrad inhalationsteknik och förståelse för när medicinen ska tas. Ett antal apotek ingår i utvärderingsdelen och den ska utföras under tre till fyra veckor i september, säger Kristina Billberg Fritjofsson.

Emma Spak menar dock att grundläggande rådgivning om läkemedel och läkemedelsanvändning i samband med receptexpediering redan i dag ingår i apotekens grunduppdrag.

– Förevisning av inhalatorer för astma-kol-patienter ingår i apotekens uppdrag i dag, dock utan någon återkoppling till vården. Hur finansieringen av grunduppdraget fungerar är en annan men viktig fråga, säger Emma Spak.

Frågan om vad som ingår i apotekens uppdrag eller inte är dock inte helt klart enligt Kristina Billberg Fritjofsson.

– Uppdraget är väldigt löst formulerat i författningen. Man ska säkerställa att patienten använder medicinen på ett korrekt sätt, men det finns egentligen ingenting som dokumenteras, ingen standard för hur det ska göras och inte heller exakt formulerat vad man menar.

Skulle apoteken kunna ge tillräcklig information och vägledning om astma-kol-preparat med ett tydligare uppdrag?
– Om man i det nuvarande uppdraget kräver standardiserad och jämlik information och vägledning tror jag inte att det skulle hinnas med. Redan i dag är det så slimmat att personalen i vissa fall inte hinner gå på toaletten. En utbyggd tjänst som apoteken får ersättning för skulle ge utrymme för strukturerad farmaceutisk rådgivning till gagn för patienterna, säger Kristina Billberg Fritjofsson.

Att förtydliga apotekens uppdrag är ett av den pågående apoteksutredningens uttalade syften. Apoteksutredaren Åsa Kullgren kan i dag inte uttala sig om förslaget från Sveriges Farmaceuter kan bli verkligt eller inte.

– Det är precis det vi tittar på, hur vi ska gå vidare med farmaceutiska tjänster. Det finns med i direktiven att se över och analysera förslag på förbättrad läkemedelsrådgivning på apotek och att definiera vad som ingår i grunduppdraget, säger Åsa Kullgren.

Finns det fler områden än astma-kol som skulle kunna vara aktuella för utökade farmaceutiska tjänster?
– Jag vill inte låsa mig vid specifika områden. Man ska vara försiktig med begrepp som inte är tydligt definierade, som farmaceutiska tjänster.

Hur långt har ni kommit i utredningen?
– Eftersom vi bara har ett år på oss arbetar vi med alla frågorna parallellt och det är ingenting som är klart nu. Mycket av arbetet hittills har handlat om apotekens uppdrag och en analys av apoteksmarknaden. Det har också varit en utgångspunkt för att gå vidare. Efter sommaren kommer vi att titta mer på tillhandahållandet av läkemedel, tillsyn och tillgängligheten geografiskt, säger Åsa Kullgren.