Den nya Läkemedelsboken ska kombinera den tidigare bokens uppskattade innehållsprofil med en modern webbanpassad och användarvänlig utformning. Det berättar projektledarna Sofie Schwan och Miriam Entesarian Matsson på Läkemedelsverkets enhet för ”Läkemedel i användning”. De håller i Läkemedelsboksprojektet tillsammans med Jerry Hedlund, Läkemedelsverket, som ansvarar för IT-delen.
– Det här uppdraget är så roligt! säger Sofie Schwan och Miriam Entesarian Matsson fyller i:
– Vi ser otroligt mycket fram emot att få göra det här i samverkan med alla berörda aktörer.
Nya Läkemedelsboken på ny webbplats
Sofie Schwan är apotekare och har tidigare bland annat arbetat med läkemedelsfrågor och läkemedelsinformation inom Region Uppsala. Kollegan Miriam Entesarian Matsson är disputerad biolog inom klinisk genetik vid Uppsala universitet och har bland annat arbetat vid Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU.
Båda kom till Läkemedelsverket i fjol och ägnar nu större delen av sin arbetstid åt den nya Läkemedelsboken. Regeringsuppdraget att ge boken en ny framtid kom för bara tre månader sedan, så mycket är ännu på planeringsstadiet. Men målbilden är klar och innebär bland annat att den nya Läkemedelsboken blir en helt digital kunskapskälla på en egen webbplats.
– Vår tanke är att man ska känna igen Läkemedelsverkets och den gamla Läkemedelsbokens formspråk på den nya webbplatsen, men att den samtidigt ska ha en egen profil, säger Sofie Schwan.
Läkemedelsboken i sin nuvarande form är en digital version av en tryckt bok. Att bygga en ny webbplats för den nya Läkemedelsboken ger möjlighet att strukturera och presentera innehållet på ett mer webbanpassat sätt än hittills.
– Vi hoppas att den på olika sätt kommer att bli lättare att använda, säger Sofie Schwan.
Innehållet ses över
När det gäller faktainnehållet finns däremot inga planer på mer omvälvande förändringar. Den ska liksom sin föregångare vara ett kostnadsfritt, producentobundet kunskapsstöd som beskriver läkemedelsbehandling av vanliga sjukdomar i en svensk kontext.
– I stora drag kommer man att känna igen innehållet i den nya Läkemedelsboken från tidigare. Men inför nystarten ser vi så klart även över struktur och innehåll. Vi måste fundera över vilka delar som eventuellt behöver läggas till eller tas bort för att den ska fortsätta att vara relevant. Den diskussionen har vi precis påbörjat, säger Miriam Entesarian Matsson.
Projektet är en fortsättning på en vid det här laget 45-årig historia. Dåvarande Apoteksbolaget, sedermera Apoteket AB, började ge ut Läkemedelsboken 1977. Vid omregleringen tog Läkemedelsverket 2009 över ansvaret. I många år var Läkemedelsboken en tjock bok som ständigt uppdaterades och kom i nya utgåvor. År 2003 publicerades den för första gången på Internet, men det skulle dröja till 2014 innan den slutade att komma i tryckt form. Sedan dess har den funnits som webbpublikation och i appformat.
Avvecklingsförslag väckte protester
Men i oktober 2018 meddelade Läkemedelsverket sina planer på att inte längre uppdatera Läkemedelsboken. Skälen var huvudsakligen ekonomiska. Myndigheten saknade tillräckliga resurser för att genomföra nödvändig it-utveckling och att fortsätta uppdatera texterna med lämplig frekvens.
Den hotande avvecklingen av Läkemedelsboken väckte dock kraftfulla protester. Dessa kom från de breda målgrupper som boken hela tiden har vänt sig till – bland andra primärvårdsläkare, sjuksköterskor och farmaceuter på apotek. Och protesterna fick så småningom gehör.
Regeringen uppdrog åt Läkemedelsverket att göra en förstudie om hur Läkemedelsboken kunde drivas vidare och vad det skulle kosta. I september i fjol kom förstudien ”om förnyad modell för tillhandahållande av Läkemedelsboken på Läkemedelsverket”. Och den 17 februari i år bollade regeringen tillbaka till myndigheten som fick i uppdrag att genomföra förslagen i förstudien.
Under en tvåårig uppbyggnadsfas sker arbetet i projektform, sedan kommer Läkemedelsboken att ingå i myndighetens ordinarie verksamhet.
Kunskapsutvecklingen ska styra
Sofie Schwan, Miriam Entesarian Matsson och deras projektledarkollega på IT-sidan arbetar just nu med många olika frågor parallellt. En är att skapa en effektiv intern struktur för organisation och styrning av verksamheten med Läkemedelsboken. En annan är att bygga en bra struktur för arbetet med att löpande uppdatera och kvalitetssäkra faktainnehållet. Över 300 externa experter kommer att behöva rekryteras som författare och granskare. Innehållet på webbplatsen ska enligt förstudien uppdateras vart tredje år och enligt regeringsuppdraget ”med lämplig frekvens”.
– Det är bra att det finns en viss flexibilitet där så att kunskapsutvecklingen på olika områden kan få påverka hur ofta vi uppdaterar olika delar, säger Miriam Entesarian Matsson.
I projektet ingår också att ta fram IT-lösningar som Läkemedelsverket kan använda i det löpande redaktionella arbetet med Läkemedelsbokens innehåll. Det inkluderar verktyg som knyter ihop Läkemedelsverkets medarbetare och de externa experterna.
Växer fram stegvis
I dag håller Läkemedelsverket den gamla Läkemedelsboken tillgänglig med tydliga reservationer om att den inte har blivit uppdaterad sedan slutet av 2018. Exakt vid vilken tidpunkt den kan bytas ut mot den nya återstår att se. Deadline för regeringsuppdraget är i vart fall mars 2024. Men den nya Läkemedelsboken kommer enligt planerna att börja ta form och synas publikt redan dessförinnan, berättar Sofie Schwan:
– Så snart vi fått fram en betaversion av den nya webbplatsen kommer vi att börja lägga in material där och successivt tillgängliggöra det.
