De får kemipriset för gensaxen
Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna

De får kemipriset för gensaxen

Forskarna Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna delar på årets Nobelpris i kemi för sin upptäckt av gensaxen Crispr/Cas9.

7 okt 2020, kl 12:30
0

Annons

Kungliga vetenskapsakademien har beslutat att tilldela årets Nobelpris i kemi till Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen, genediteringstekniken Crispr/Cas9. Med hjälp av denna kan forskare med hög precision förändra arvsmassan i djur, växter och mikroorganismer.

Tekniken har fått stor betydelse inom forskningen på många fält och det pågår också mycket arbete världen runt för att kunna använda gensaxen som sjukdomsbehandling.

– Det finns en enorm kraft i gensaxen, som angår oss alla. Den har inte bara revolutionerat grundvetenskapen, utan även växtförädlingen och kommer att leda till nyskapande medicinska behandlingar, säger Claes Gustafsson, ordförande i Nobelkommittén för kemi, i ett pressmeddelande.

Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna har av många varit tippade som Nobelpristagare under en lång rad av år. Emmanuelle Charpentier upptäckte gensaxen när hon studerade Streptococcus pyogenes, en av de bakterier som gör mänskligheten störst skada. Hon upptäckte då en tidigare okänd molekyl, kallad tracrRNA. Hennes kartläggningar visade att molekylen är en del av bakteriers uråldriga immunförsvar, Crispr/Cas, som oskadliggör virus genom att klippa sönder deras DNA.

Hon publicerade upptäckten 2011 och inledde samma år ett samarbete med Jennifer A. Doudna. De båda fick tillsammans gensaxen från bakteriers immunförsvar att fungera i provrör. De förenklade också saxens molekylära komponenter så att den blev lättare att använda.

I sin naturliga form känner gensaxen igen DNA från virus, men Charpentier och Doudna programmerade om den så att den kan klippa av vilken DNA-molekyl som helst på ett förutbestämt ställe.

Gensaxen har bidragit till många viktiga grundvetenskapliga upptäckter. Inom medicinen pågår även kliniska prövningar av nya terapier mot cancer. Och växtforskare har kunnat använda tekniken till att framställa grödor som motstår mögel, skadedjur och torka.

Emmanuelle Charpentier fick i fjol det svenska Scheelepriset  av Apotekarsocieteten och gästade då Stockholm.

Emmanuelle Charpentier

Emmanuelle Charpentier är född 1968 i Juvisy-sur-Orge, Frankrike. Hon studerade biokemi, mikrobiologi och genetik vid Pierre och Marie Curie-universitet i Paris och doktorerade 1995 vid Pasteurinstitutet. Hon fortsatte sedan sitt arbete vid bland annat the Rockerfeller university, New York university langone medical center och S:t Jude children´s research hospital. Idag är hon professor vid Max Planck-institutet i Berlin. Hon är också hedersdoktor vid Umeå universitet.

Jennifer A. Doudna

Jennifer A. Doudna är född 1964 i Washington, USA. Hon doktorerade i biokemi 1989 vid Harvard medical school. Hon är professor i molekylär- och cellbiologi vid University of California, Berkley och forskare vi Howard Hughes Medical Institute.

Föregående artikel Nobelpristagaren fick Scheelepriset i fjol
Nästa artikel Pandemin ger avtryck i motionerna om läkemedel