Datoralgoritmer som väger samman stora mängder genetisk och farmakologisk information är allt mer användbara verktyg inom läkemedelsutveckling. Det framhåller forskare i Uppsala som har hittat en ny lovande behandling mot barncancern neuroblastom. Detta med hjälp av en smart datoralgoritm. Uppsalaforskarna gjorde studien tillsammans med kollegor vid Karolinska institutet, Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola. Studien har publicerats i Nature communications.
– Vi blev väldigt förvånade då datorn föreslog helt nya behandlingsidéer som ingen har diskuterat i dessa sammanhang, säger Sven Nelander, universitetslektor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet och ansvarig för studien.
Datoralgoritm väger samman data
Neuroblastom är en sällsynt cancerform som drabbar små barn. I Sverige insjuknar 15-20 barn om året. De flesta är under två år.
Neuroblastom utgår från celler i nervvävnad i det sympatiska nervsystemet och tumörerna kan därför uppstå på olika ställen i kroppen. Det vanligaste stället är någon av binjurarna. Neuroblastom kan vara allt ifrån en lindrig sjukdom som växer bort av sig själv till en livshotande och svårbehandlad sjukdom. I ungefär hälften av de svåra fallen saknas effektiv behandling.
I ett forskningsprojekt som får stöd av Barncancerfonden har forskarna utvecklat en datoralgoritm som de kallar Targettranslator. De använder den i stället för traditionella metoder för läkemedelsutveckling och hittar på så sätt snabbt nya möjliga cancerläkemedel.
I det aktuella projektet använde de algoritmen för att söka läkemedelskandidater mot de allvarligaste formerna av neuroblastom. De matade in stora mängder data om neuroblastom från bland annat tumörbiobanker och läkemedelsdatabaser vid amerikanska och europeiska sjukhus och universitet.
Algoritmen vägde samman alla data och hittade över 80 möjliga molekylära måltavlor för ny skräddarsydd behandling samt föreslog nya behandlingar riktade mot dessa.
Testade kandidater
Forskarna valde ut ett tiotal möjliga behandlingar som de testade med hjälp av tumörvävnadsprover från patienter och djurmodeller (zebrafiskar och möss). Många visade sig ha mätbar effekt och en av de testade substanserna gav särskilt intressanta resultat. Substansen stimulerar ett receptorprotein i nervsystemet som heter CNR2. Denna behandling försämrade tumörcellernas överlevnad och minskade tumörtillväxten i försök med zebrafiskar som modeller för mänskligt neuroblastom.
Forskarna har fått fortsatt anslag från Barncancerfonden och kommer att gå vidare både med neuroblastombehandlingen och med att utveckla Targettranslator. Syftet är att kunna använda den för att hitta behandlingar även för andra cancerformer.
– Smarta algoritmer kommer att bli allt viktigare inom cancerforskningen de kommande åren eftersom de kan hjälpa oss forskare hitta oväntade vinklar. Vi har redan startat ett större projekt här i Uppsala där flera typer av cancer i barn och vuxna ska undersökas på detta sätt. Vi hoppas att det kan leda till fler oväntade behandlingsmöjligheter, säger Sven Nelander.
