Bröstcancer delas in i flera subgrupper, bland annat beroende på ärftliga och hormonella faktorer. Indelning påverkar val av behandling och prognos. Även indelning utifrån tumörens genuttryck görs, och knappt tio procent av bröstcancerfallen i Sverige klassificeras som trippelnegativ cancer. Det innebär att tumörcellerna saknar ytreceptorer för hormonerna östrogen och progesteron, samt proteinet HER2.
Trippelnegativ bröstcancer är också den subgrupp med sämst prognos. Tumörerna växer snabbt och dagens behandlingar, inklusive immunterapi i form av checkpoint-inhibitorer, saknar i de flesta fall effekt. Detta trots att de borde fungera i teorin eftersom trippelnegativa bröstcancerceller, speciellt av sorten ”claudin low”, till stor del består av immunceller. De borde med andra ord ha goda förutsättningar att svara på läkemedel som gör det möjligt för immunsystemet att attackera cancercellerna.
Nu har dock amerikanska forskare vid UNC Lineberger Comprahensive Cancer Center kommit närmare svaret på varför just denna ”claudin low”-cancercelltyp inte svarar som förväntat på immunterapi. Studien, som är utförd på möss och cellinjer från möss, samt på prover från human tumörvävnad och frisk vävnad, är publicerad i Journal of clinical investigation.
Genom att analysera cancercellernas genuttryck fann de att immuncellerna i och kring dem till stor del utgjordes av regulatoriska T-celler, en typ av immunceller med uppgift att hålla immunsystemet i schack. Cancercellerna sände också ut kemiska signaler för att rekrytera ytterligare regulatoriska T-celler till platsen. Vid behandling med checkpoint-inhibitorer förhindrar de regulatoriska T-cellerna helt enkelt immunsystemet att bekämpa cancern.
Forskarna testade därför att göra sig av med dessa celler med hjälp av olika experimentella metoder. Arbetet skedde i musmodeller. Resultatet blev att minskningen av de regulatoriska T-cellerna bromsade upp cancertillväxten något, men hade ingen effekt på överlevnad.
När behandlingen kombinerades med checkpoint-inhibitorer sågs däremot både en minskning i tumörstorlek och längre överlevnad.
I en kommentar i samband med publiceringen menar forskarna att de har identifierat en viktig aspekt av vad som förhindrar immunterapi att fungera i vissa fall, och att det är viktigt att även studera andra cancertyper på gennivå för att förstå hur de svarar på behandling.
I nästa steg ska forskarna testa strategin i en klinisk studie.
