Dåliga resultat för läkemedel mot inkontinens

Forskare vid Sahlgrenska Akademin har gjort en omfattande systematisk översikt över de vetenskapliga artiklar från de senaste tio åren som studerat behandlingar av urin- och avföringsinkontinens. Resultatet visar att inte ens hälften får fullgod hjälp av läkemedelsbehandling.

De vanligaste interventionerna var kirurgi och läkemedelsbehandling.

Överlägset bäst resultat hade kirurgiska ingrepp, där ett medianvärde på 82 procent av de som led av ansträngningsinkontinens blev botade. Som botad definierade forskarna en patient utan inkontinens vid studiernas respektive uppföljningstider, men efter minst tre månader.

Vanligaste behandlingen för den andra typen av inkontinens, trängningsinkontinens, var läkemedel. Antimuskarina läkemedel påverkar glatt muskulatur och dämpar trängningar och gör att blåsan kan fyllas med större volymer. För dessa läkemedel var medianvärdet för de som blev botade 49 procent. Uppföljningstiderna var i snitt mindre än ett år.

För merabegron (Betmiga), var effekten efter tre månader 47 procent, och något lägre efter ett år. Merabegron är en beta-3-receptoragonist, till skillnad från de flesta andra läkemedel mot överaktiv blåsa som har antikolinerga effekter. Beta-receptoragonisten stimulerar beta-receptorer och åstadkommer på så sätt en avslappning av muskulaturen i urinblåsan.

Allra sämst resultat hade behandling med bulkmedel. Vid bulkmedelbehandling injiceras ett fyllnadsmedel i skadad vävnad runt urinröret. Den behandlingen botade 37 procent av patienterna.

Att inte ens hälften av patienterna blir hjälpta av antimuskarina läkemedel anser Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik vid Sahlgrenska akademin och ansvarig för studien, är anmärkningsvärt.

– Med tanke på alla de miljarder i världen som används till dessa läkemedel så ser resultaten inte alls bra ut. Desto roligare är det med operationerna, som blivit allt enklare att utföra och som ger bra resultat även på lång sikt, säger han i ett pressmeddelande.

Artikelsökningarna i studien gjordes i en rad databaser, bland andra Medline, CINAHL och Cochrane Central Register of Controlled Trials. Alla artiklar som ingick hade publicerats mellan januari 2005 och juni 2015. Inklusionskriterier var bland annat att patienterna i studierna skulle vara minst 18 år och antalet deltagare skulle vara minst 50. Uppföljningstiden skulle vara minst tre månader.

Totalt ingick 127 artiklar, som handlade om 98 individuella studier. 46 studier var europeiska, 20 nordamerikanska och 15 var gjorda på fler än en kontinent.

Inkontinens är ett globalt problem som miljontals människor lider av. Det påverkar ofta livskvaliteten och människors sociala liv. För äldre personer ökar det behovet av vård och assistans och försämrar möjligheterna för individer att klara sig själva så länge som möjligt.

Problemet beräknas öka i och med en större åldrad befolkning. Av alla studier som ingick i analysen handlade bara fyra om äldre patienter med inkontinens. Ingen studie hittades om patienter med nedsatt kognitiv förmåga.