Låg socioekonomisk status är kopplat till sämre vaccinationstäckning mot covid-19 bland unga vuxna personer i riskgrupper.
Det visar en färsk studie som fyra forskare vid Karolinska institutet, KI, gjort.
De har studerat personer i riskgrupp för svår covid-19 som är mellan 18 och 64 år.
Riskgrupperna jämfördes sen med personer i samma ålder, men utan sjukdomar och tillstånd som ökar risken för svår covid-19. Man jämförde även med äldre från 65 år och uppåt.
”Bör inte baseras på din inkomst”
Helena Hervius Askling konstaterar att studien visar att personer med lägre socioekonomisk status har ett sämre skydd mot allvarlig covid-19. Hon är en av KI-forskarna bakom studien, dessutom vaccinexpert och expertkoordinator på Centrum för hälsokriser vid KI.
– Möjligheten att förebygga allvarliga luftvägssjukdomar bör inte baseras på din inkomst utan på din medicinska risk, poängterar hon.
Var fjärde tillhör riskgrupp
Över 1,7 miljoner stockholmare inkluderades i studien. Nästan var fjärde vuxen stockholmare i åldrarna 18-64 år, över 300 000 personer, ingår i någon riskgrupp.
Forskarna undersökte hur många doser vaccin mot covid-19 de tre studiegrupperna fick under nästan två år.
De följdes från vaccinationskampanjens start 27 december 2020 fram till 21 november 2022.
Följde vaccinationstäckningen
Äldre, 65 år eller över, fick i högst grad tre eller fler vaccindoser under studieperioden. Andelen var 87 procent.
Bland stockholmare mellan 18 och 64 år som inte tillhörde någon riskgrupp var motsvarande siffra 55 procent.
När det gäller personer i samma ålder tillhörande en riskgrupp var andelen 64 procent.
Även unga i riskgrupp dog
Forskarna undersökte också hur många av alla studiepersoner som avled inom 30 dagar efter att ha gjort ett covidtest och fått ett positivt svar. Av de drygt 1,7 miljoner stockholmarna var det över 2000 personer som dog.
De allra flesta som avled, 93 procent, var 65 år eller äldre.
Bland de yngre vuxna mellan 18 och 64 år i riskgrupperna dog 7 procent. Detta medan mindre än en procent av personerna i samma ålder men som inte tillhörde någon riskgrupp avled.
Både födelseland och ekonomi viktigt
De socioekonomiska faktorerna visade sig ha stor betydelse. Bland svenskfödda i riskgrupp hade 72 procent då fått tre eller fler doser.
Det kan jämföras med personer i riskgrupp födda i Afrika där bara 32 procent hade fått lika gott vaccinskydd mot covid-19.
Ekonomi spelar också stor roll. Hela 77 procent av riskgruppspersonerna med den högsta inkomsten hade fått tre eller fler doser.
Bland den fattigaste delen var andelen 51 procent.
Eftersom de socioekonomiska skillnaderna i vaccinationstäckning är så stora vill forskarna ha förstärkta insatser för att minska ojämlikheten.
Högre dödsrisk för utrikesfödda
Studier har visat att utrikesfödda är extra utsatta. En tidigare rapport från Folkhälsomyndigheten från pandemins början, publicerad år 2021, har exempelvis visat att utrikesfödda är mer utsatta för covid-19. De blir oftare smittade, behöver i högre grad intensivsjukvård och har högre risk att dö i covid-19.
Förklaringar till det är att de har yrken som gör att de inte kan minska smittorisken genom att exempelvis jobba hemifrån, lägre utbildningsnivå och sämre ekonomi.
Personer från Afrika hade över tre gånger så hög risk att avlida i covid-19, 3,4 gånger så hög relativ risk jämfört med svenskfödda. För personer födda i Mellanöstern var den relativa risken att dö i covid-19, jämfört med svenskfödda, 2,8 gånger så hög.
För risken att behöva intensivvård var siffrorna ännu mer dramatiska. Personer födda i Afrika eller Mellanöstern hade mellan fem och sju gånger så hög risk att behöva vårdas på intensiven jämfört med personer födda i Sverige.
Har samkört många olika datakällor
För att få fram resultaten har forskarna använt flera olika befolkningsbaserade källor, som vaccinationsregistret och intensivvårdsregistret.
De har bland annat samlat information från vaccinationsregistret och sjukhus, som intensivvårdsregistret, samt primärvården.
Riskgrupperna har bakomliggande sjukdomar eller tillstånd som gör att de är extra utsatta för att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19.
De är extra sårbara och behöver Folkhälsomyndighetens rekommenderade vaccinskydd mot covid-19.
Högt blodtryck och fetma riskfaktorer
Folkhälsomyndigheten har listat olika diagnoser och tillstånd som orsakar mycket hög risk för att drabbas svårt om dessa personer smittas av sars-cov-2.
Forskarna inkluderade 16 grupper med hög risk för svår covid-19 i studien.
Det handlar exempelvis om högt blodtryck, nedsatt immunförsvar, kronisk lungsjukdom, kronisk leversjukdom, demens, fetma, graviditet, hjärtkärlsjukdomar, cancer, psykisk sjukdom och Downs syndrom.
Vill ha bättre insatser inför hösten
Studien publicerades i juli i den vetenskapliga tidskriften Journal of internal medicine.
Fram tills nu har studien inte fått någon medial uppmärksamhet alls i Sverige.
– Det är jättebra att det uppmärksammas i Läkemedelsvärlden. Det behövs förstärkta vaccininsatser inför kommande säsong till personer med underliggande sjukdomar. Det gäller inte bara vaccination mot covid-19, utan även influensa och pneumokocker, säger Helena Hervius Askling.
Första studien av sitt slag
Tidigare data visar att 90 procent eller fler av svenskarna som är 65 år eller äldre har fått tre eller fler doser mot covid-19.
Det här är den första studien som görs i Sverige av vaccinationstäckningen bland personer i yrkesverksam ålder som tillhör en riskgrupp för att bli inlagd på sjukhus eller dö av covid-19.
Bland samtliga personer i riskgrupp mellan 18 och 64 år var högt blodtryck, fetma och olika former av immunhämmande tillstånd och läkemedel de vanligaste bakomliggande tillstånden.
Riskgrupper har redan vårdkontakt
De riskgrupper som fick lägst antal vaccinationer hade oftast bakomliggande tillstånd som kronisk leversjukdom, psykisk sjukdom eller var gravida.
– Dessa personer har redan en etablerad kontakt med sjukvården, ofta primärvården eller mödrahälsovården. Det är patienter som behöver olika slags behandling, läkemedel och stöd, säger Helena Hervius Askling.
7 procent i riskgrupperna dog
Över 2000 personer avled inom 30 dagar efter ett positivt covidtest av de drygt 1,7 miljoner Stockholmarna.
De allra flesta som dog, 93 procent, var 65 år eller äldre.
Men 7 procent av personerna i riskgrupper mellan 18 och 64 år avled. Bland Stockholmarna som i samma ålder som inte tillhörde någon riskgrupp är dog mindre än 1 procent.
Under studieperioden fick 55 procent av personerna i riskgrupp mellan 18 och 64 år tre eller fler vaccindoser.
Bland stockholmarna i samma ålder som inte tillhörde någon riskgrupp är andelen 64 procent och bland äldre 65 år eller mer 87 procent.
Kan ha misslyckats med information
Eftersom riskgrupperna redan är inne i vårdsystemet har sjukvården egentligen god möjlighet att nå dem, poängterar vaccinexperten Helena Hervius Askling.
– Behandlande läkare och annan sjukvårdspersonal kan ha missat att informera den här patientgruppen på ett tydligt vis. De har rätt att få förklarat varför det är viktigt för dem att vaccinera sig mot covid-19 och vilka riskerna är med att inte ta de rekommenderade vaccindoserna.
Nu vill forskarna vill se bättre strategier för att nå riskgrupper under 65 år, särskilt socioekonomiskt utsatta som fattiga och utlandsfödda.
Råd från egna läkaren bäst
Det handlar inte bara om bättre informationskampanjer.
Framförallt vill forskarna att sjukvården tar alla möjligheter de kan för att informera om vikten av vaccination när de möter patienter i riskgrupp.
– Det här är helt enkelt inte okej. Inför kommande säsong måste både primärvården och specialistvården ta varje möjligt tillfälle i att erbjuda de här patienterna vaccin. All sjukvårdspersonal måste vara medveten om hur viktigt det är att vaccinera den här sårbara gruppen.
Bäst om vårdkontakter ger råd
De här patienterna nås bäst genom de vårdkontakter de redan har, enligt Helena Hervius Askling.
– Vi vet att råd om vaccination ger starkast effekt, och följs i högst utsträckning, om de kommer från den egna behandlande läkaren.
