Dags för apotekare att ta nya roller

Värna om apotekarens roll efter den svenska omregleringen. Det tipset ger John Chave generalsekreterare i den europeiska branschorganisationen PGEU. Han uppmanar också Europas farmacevter att ta sig an nya roller.

18 aug 2009, kl 11:32
4

Annons

Branschorganisationen PGEU representerar apotekssektorn i 30 europeiska
länder. Under årsmötet i Stockholm i somras gav generalsekreteraren
John Chave sin syn på både läkemedelsinformation och den svenska
apoteksmarknaden.

Informationen till patienterna har varit omdiskuterat inom EU det senaste året. Apotekssektorn och industrin är två aktörer som båda ser sig som självklara informationsgivare. Kan dessa samarbeta för att tillgodose patienternas behov?
– Historiskt sett har det funnits ett trovärdighetsproblem med information från industrin. Läkemedelsföretagen har använt missvisande information för att öka sin försäljning vilket har satt sina spår både hos konsumenterna och inom myndigheter och sjukvård. De senaste åren har många företag framför allt i Europa visat en ändrad inställning och börjat arbeta för att ge seriös information om sina produkter. Men det faktum att företagen har ett syfte att tjäna pengar genom att sälja mer läkemedel går inte att helt bortse ifrån.

– Det finns också ett problem med att företagen i USA har andra typer av annonseringar och marknadsföring än de i Europa. Ett sätt för den europeiska industrin att vinna förtroende skulle vara att ställa sig upp och säga nej till den sortens global marknadsföring som kommer från USA. Jag tror inte att folk vill ha upplysning om Viagra rätt in i vardagsrummet på det sätt som finns i USA.

Du har ställt dig tveksam till att EU-kommissionens direktiv ?information to patient? som handlar om information direkt från industrin till patienter, kommer gå igenom. Varför då?
– Många av regeringarna inom EU ställer sig tveksamma till den typen av direktinformation. I princip alla regeringar inom EU kämpar mot sjukvårdskostnaderna som växer explosionsartat och en viktig del av detta är att hålla ner läkemedelskonsumtionen.  Samtidigt lever vi i en tid där många länder genomgår stora förändringar vad gäller sjukvårdssystemen och sjukvårdsförsäkringar. Min känsla är att det råder en allmän uppfattning om att det finns risk för att missvisande information från företagen kan leda till ökad läkemedelskonsumtion.

– Det är också svårt att få till en klassisk kompromisslösning i den här frågan, antingen tillåts industrin ge mer information eller så gör de det inte.  Därför tror jag ministrarna kommer att släppa den.

Vilka stora utmaningar väntar apotekssektorn framöver?
– Den stora utmaningen för farmacevterna är att de i sin yrkesroll ska kunna möta de nya krav som ställs. Dagens européer ser inte längre läkare och annan vårdpersonal som de bäst vetande. En patient är medveten, skaffar egen kunskap på internet och vill ta en aktiv del i sin behandling och vård. Vissa yrkesutövare ser detta som ett hot men jag tror man ska se det som en möjlighet inte minst för apoteksanställda. En informerad patient är i själva verket en tillgång, någon du kan ha en dialog och en diskussion med. Farmacevter kan här ta en framträdande roll och skapa bra relationer med patienterna.

Borde farmacevter ta en mer aktiv roll i hälso- och sjukvårdsarbetet?

-Jag tror det vore väldigt bra. I mitt hemland Storbritannien och i många europeiska länder minskar antalet allmänläkare stadigt. I EU har vi nästan 46 miljoner apoteksbesök varje år och en europé går till apoteket i genomsnitt tjugo gånger per år vilket är mycket oftare än de går till vårdcentralen. Farmacevter är alltså den hälsovårdspersonal som patienterna träffar oftast vilket öppnar för möjligheter att göra hälsotester och ställa vissa typer av diagnoser på apoteken.

– Förebyggande vård är också ett stort område där farmacevterna kan göra mycket. Många upplever att det finns en atmosfär på apotek som är trevligare än en på en akut- eller läkarmottagning och det är något vi borde ta tillvara på.

Vad anser du om att allt fler länder, som Sverige, privatiserar hela eller delar av apoteksmarknaden?
– PGEU:s hållning är att alla länder bör ha det system som passar dem bäst. Ingen vet heller hur den svenska privatiseringen kommer att bli i slutändan, om den kommer att likna den i Norge där ett par stora kedjor dominerar marknaden eller om det kommer att finnas flera mindre företagare.

– Det som är synd med den svenska modellen är att den riskerar att urholka apotekarens roll. Att läkemedelsansvarig inte behöver ha en apotekarutbildning går emot grundpelaren i den europeiska lagstiftningen och kan bidra till att professionen inte bevaras. Lagstiftningen inom EU säger att om du går in på ett apotek någonstans i unionen så ska du vara säker på att mötas av samma kompetens. Om den kvalificerade apotekaren förlorar den rollen i ett land så får det negativa konsekvenser för hela yrkeskåren. Det tycker jag är en negativ utveckling och jag hoppas att en eventuell framtida regering kommer att ompröva beslutet. 

4 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Postad av: Illuminati, 11:06, 20 augusti 2009
    Privatiseringen av en mindre hälsoinstans är bara början för att känna av stämningen hos folket innan det riktiga krutet läggs in och vi får förslag på privatisering av hela sjukvårdsapparaten.

    Rekomendation från mig till er andra i vårdkedjan är att se de lättilgängliga filmerna; Sicko (av Michael Moore), Zeitgeist (av icke vinstdrivande utgivare) samt se videoinslaget och intervjun av en före detta CEO hos USA’s 4e största hälsoförsäkringsföretag (av PBS, ett oberoende nyhetsbolag)

    Länkar:
    Sicko
    http://video.google.com/videoplay?docid=-2835025478630581333

    Zeitgeist:
    http://video.google.com/videoplay?docid=7065205277695921912

    PBS:
    http://www.pbs.org/moyers/journal/07312009/watch.html

  2. Läs sista kommentaren i intervjun igen!

    Ytterligare en med insikt som ser vikten av apotekare och skiljer det från det Sverigeexklusiva begreppet “farmaceut” där även 2-3års utbildade receptarier innefattas.

  3. Utländska farmaceuter, utanför Sve/Nor/Fin/Is är apotekare. Den svenska betydelsen av farmaceut (eller farmacevt) har breddats, vilket medför att begreppet är svåranvänt i Sverige.

  4. Karl: Vilket medför att begreppet är urholkat snarare än svåranvänt.

    Det ironiska är att Farmaceut (tillsammans med bla Arkitekt och Läkare ) ingår i de 7 sällsynta yrkesklasserna som har fått ett EU-direktiv stadgat för erkännandet av yrkeskvalifikationerna inom ramen för deras arbete (direktiv 2005/36).

    Att Sverige aktivt bryter mot detta direktiv ger en indikation om hur trygga yrkesklasserna inom direktivet egentligen är.