Problemet med antibiotikaresistens berör hela världen. I Sverige går dock utvecklingen relativt långsamt, men resistensutveckling mot befintliga antibiotika är ett faktum.
Behovet av nya läkemedel är stort, samtidigt som incitamenten för forskning och utveckling av nya antibiotika är mycket små. Ett nytt antibiotikum ska användas så lite som möjligt, vilket är helt i strid med läkemedelsbolagens affärsmodeller som går ut på att utvecklingskostnaderna för nya läkemedel hämtas hem när läkemedlet kommer på marknaden.
– Den här affärsmodellen har sannolikt haft en hämmande effekt på hela forskningsfältet, från grundforskning till kommersialisering av nya antibiotika, säger Malin Grape, chef för enheten antibiotika och vårdhygien på Folkhälsomyndigheten. Vi behöver hitta en ny modell med en riktigt bra morot för företagen att satsa mot.
Tidigare i dag meddelade regeringen att man gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga det nationella och internationella arbete som bedrivs för att ta fram nya affärsmodeller och att komma med förslag på åtgärder att gå vidare med.
I arbetet kommer Folkhälsomyndigheten att samarbeta med andra aktörer, som bland annat Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket TLV och innovationsmyndigheten Vinnova.
Att ta fram affärsmodeller för industrin är dock inte vad Folkhälsomyndigheten normalt sysslar med, och inget man hittills gjort inom något annat område. Men Malin Grape menar att myndigheten har goda förutsättningar för att lyckas.
– Vi har en god hälsoekonomisk kompetens och har mycket kunskap om antibiotika. Dessutom har vi en god övergripande bild av området eftersom vi samordnar arbetet kring antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens med övriga nationella myndigheter.
Frågan ligger också nära ett annat regeringsuppdrag som myndigheten ska redovisa innan årsskiftet och som handlar om de ekonomiska konsekvenserna med antibiotikaresistens. Malin Grape kan inte nämna några siffror eftersom uppdraget inte är klart ännu, men konstaterar att det ”garanterat blir dyrare” för samhället.
Det nya regeringsuppdraget affärsmodeller inom antibiotikaområdet ska redovisas senast den 31 december nästa år med en delredovisning senast den 30 juni.
Kommer ni att lyckas ta fram en fungerande modell?
– Jag tror inte att vi på Folkhälsomyndigheten knäcker hela frågan, men vi kan bidra. Däremot tror jag att det är helt nödvändigt med en ny affärsmodell eftersom behovet av nya antibiotika är stort, samtidigt som det är läkemedel vi vill använda så lite som möjligt. Dagens modell är en katastrof ur resistenssynpunkt, säger Malin Grape.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Det finns ganska många antibiotika redan, så att försöka motverka resistensen med läkemedel borde vara den lättaste metoden för att få verksamma antibiotika. Annars tror jag mycket på att leta svampar i en bakteriemiljö med humana bakterier (som avloppsvatten), där svamparna har skäl att försöka dämpa bakterietillväxten för att kunna dominera. Att leta i djuphav, arktis och antarktis tror jag inte på för där lever inga människor. Organismer som överlever en patogen bakteriell miljö kan vara intressanta dock.