Det är en studie ledd av amerikanska forskare och sponsrad av Astrazeneca som marknadsför Crestor (rosuvastatin) som visar de positiva siffrorna. Resultaten presenterades den 9 november vid American Heart Associations årliga möte i New Orleans och har publicerats i New England Journal of Medicine.
Målet för den så kallade Jupiterstudien var att undersöka statinernas effekt hos personer med förhöjda nivåer av högkänsligt C-reaktivt protein, hsCRP. Höga nivåer av proteinet är kopplat till en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, ett samband som tros bero på att hsCRP indikerar inflammation i blodkärlen. Det är sedan tidigare känt att statiner som till exempel rosuvastatin, förutom att sänka nivåerna av LDL-kolesterol, också minskar nivån av hsCRP.
Totalt ingick 17 802 personer, både män och kvinnor, i studien. Dessa slumpades till att antingen behandlas med 20 mg rosuvastatin dagligen eller med placebo. Samtliga hade normala lipidvärden, ingen tidigare kardiovaskulär sjukdom och hsCRP-nivåer på minst 2,0 mg/L. Dessa patienter ska enligt gällande riktlinjer inte behandlas med statiner.
Studien avbröts i förtid efter en medianuppföljning på 1,9 år efter att resultaten visat sig vara så pass mycket bättre i den behandlade gruppen. Risken att insjukna eller dö i hjärt-kärlsjukdom var betydligt lägre i gruppen som fått rosuvastatin än i kontrollgruppen. I rosuvastatingruppen minskade risken att drabbas av hjärtattack med 54 procent och risken för stroke med 48 procent. Risken att dö minskade med 20 procent i den behandlade gruppen jämfört med placebo.
Personerna som behandlades med rosuvastatin minskade sina nivåer av hsCRP med 37 procent i snitt och nivåer av LDL med 50 procent. Forskarna bakom studien konstaterar att behandling med Crestor inte var kopplat till en högre risk att drabbas av muskelsjukdom eller cancer, sjukdomar som tidigare kopplats till behandling med statiner. Däremot såg de en ökad risk att drabbas av diabetes.
Studien har bara på ett dygn väckt stor uppmärksamhet internationellt. Från flera håll har argument hörts att riktlinjerna för statiner bör ändras så att även patienter med normala kolesterolvärden ska få behandling. I en ledarkommentar i New England Journal of Medicine, skriver Mark Hlatky, professor vid Stanford, att resultaten är mycket positiva men efterlyser mer långtidsdata för risken att insjukna i diabetes. Han påpekar också att Crestor kostar betydligt mycket mer än andra generiska produkter.
Studien får också kritik för att dra slutsatser om cancer för tidigt.
Vid en telefonkonferens på måndagen sade Astrazenecas koncernchef David Brennan att han inte tror att det går att dra en slutsats för andra statiner i och med Jupiter-studien utan att det rör sig om just Crestor. Astras chief medical officer Howard Hutchinson sade också att man inte kommit närmare svaret på frågan om vad statinernas verkningsmekanism är.