Utvecklingen av vacciner mot covid-19 har som bekant gått rekordsnabbt och vi har, cirka ett år efter att pandemin bröt ut, fyra vaccin godkända i EU. Men än så länge vet man inte hur länge skyddet av vaccinen håller, eller om de kommer att vara effektiva mot nya virusvarianter. Därför är det viktigt med fortsatt forskning, menar virusforskaren Ali Mirazimi som är en av personerna bakom det covid-19-vaccin som är under utveckling på Karolinska institutet.
– Vi hoppas förstås att vaccinerna stoppar pandemin. Men allt fler mutationer av viruset kommer att göra att det behövs smartare vaccin så småningom, säger han.
Covid-19-vaccin som ges med elektrisk stöt
Karolinska institutets vaccinkandidat befinner sig just nu på djurförsöksstadiet. Projektet, som har namnet Opencorona, startade för ungefär ett år sedan och har kommit halvvägs, berättar Ali Mirazimi. Han hoppas att fas I-studierna kan börja i höst.
– Än så länge forskar vi på djurnivå och det är först i steget efter det som sanningen kommer fram. Men än så länge ser det bra ut och vi är optimistiska, säger han.
Vaccinkandidaten från Karolinska institutet är ett så kallat DNA-vaccin, vilket innebär att det består av en bit cirkulärt DNA som kodar delar av viruset. Det fungerar på så sätt att DNA:t styr tillverkningen av proteiner som är unika för viruset. Vid vaccinering börjar kroppens celler att tillverka dessa proteiner och immunsystemet uppfattar dem som främmande och börjar att bilda antikroppar samt T-celler mot dem. Det finns ännu inget DNA-vaccin som är godkänt för människor, men ett flertal testas i kliniska prövningar.
– Flera sådana vaccin är under utveckling mot andra sjukdomar och har visat bra resultat. Därför valde vi att arbeta med ett sådant vaccin, säger Ali Mirazimi.
Karolinska institutets covid-19-vaccin kommer att ges med så kallad elektroporering, det vill säga en liten elektrisk stöt i armen. Den tekniken väljer forskarna för att DNA-partiklar ska kunna ta sig in i kroppens celler.
Flera av de hittills godkända vaccinerna är så kallade vektorvacciner som bygger på ett försvagat förkylningsvirus. De fungerar som bärare och tar med sig genetiskt material som kodar för coronavirusets spikeprotein in i cellerna. Ett problem är att kroppen så småningom kan lära sig känna igen förkylningsviruset och bilda ett immunsvar.
– Detta innebär att vaccinet kanske inte fungerar längre när man får vaccinet för tredje eller fjärde gången. Detta kan inte ske med ett DNA-vaccin som ges med elektroporering, vilket gör det smartare, säger Ali Mirazimi.
Han berättar att detta inte heller kan ske med så kallade mRNA-vacciner som också har utvecklats mot covid-19.
– Dessa vacciner har ett hölje runt sig, och det kan kroppen inte lära sig känna igen.
Forskarna på Karolinska institutet jobbar också med att ta fram ett mRNA-vaccin, men utvecklingen av den vaccinkandidaten har inte kommit lika långt.
Kan bli svårt att hitta försökspersoner
Ett problem som kan uppstå för forskarna på Karolinska institutet är att hitta försökspersoner till sina studier, berättar Ali Mirazimi. Detta med anledning av att en stor del av befolkningen i Sverige redan kommer att vara vaccinerade med andra covid-19-vaccin när Karolinska institutets studier på människor inleds.
– I fas I-studierna är man endast intresserad av en säkerhetskontroll för att se att vaccinet inte är farligt. Då behövs det cirka 10 till 20 friska personer, vilket jag tror kommer gå bra att hitta, säger Ali Mirazimi.
Det kan däremot bli svårare i fas III-studierna, menar han.
– Då är det en betydligt större grupp människor som behövs. Men när vi är i fas III så har det gått ett år och det är kanske dags att vaccinera befolkningen igen, så vi hoppas att det går att hitta ett sätt att hitta rätt försökspersoner då.
Ali Mirazimi berättar att det finns några fler vaccinkandidater under utveckling i Sverige, men att Opencorona är det projekt som har kommit längst. Han hoppas att något läkemedelsföretag så småningom vill samarbeta med dem för att ta fram vaccinet.
– Generellt är det alltid bättre att ett företag tar utvecklingen vidare. De är bättre på att designa studier, men framför allt kostar fas III-studier väldigt mycket pengar. Men det där är en fråga som kommer senare och vi får se hur det ser ut när vi är där.
Angående den aktuella situationen med covid-19 tycker Ali Mirazimi att det allra viktigaste är att vaccinationerna är i gång.
– Men framöver hoppas jag också att vi har några läkemedel som hjälper mot sjukdomen, det är också väldigt viktigt. Det finns inget specifikt läkemedel än, men även där händer det mycket inom forskningen, säger han.
